Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

In this study, the bait-marking method is for the first time tested on wild boar as a means to document movements. The results of the bait-marking study are compared to the results of a GPS surveillance study conducted in the same area. The mode of surveying animal movements by the use of tracking device such as GPS-transmitters is a well-established method which provides detailed data to many wildlife research-projects. Currently, some wild boars in the southern and middle parts of Sweden are the subjects of a GPS-study performed by researchers at the Department of Animal Ecology at the SLU in Umeå. The use of GPS-transmitters is a method that has some limitations, like high costs and that advanced equipment is demanded. The bait-marking method may offer a cheap and uncomplicated technique for indirect surveillance of spatial activities of wild boar. Indigestible markers are placed in bait, and findings of markers in faecal droppings provide information of the spatial activity of the animal in question. During April-May and September-October in 2006, bait containing plastic markers was placed on wild boar feeding sites on the Högestad estate in Skåne, southern Sweden. Estimations of home range size, position and overlap were made from the GPS-coordinates provided by the wild boar project at the SLU to compare with the results given from the bait-marking study and as a means to evaluate seasonal effects on the method. The method of delivery of the markers to wild boars proved usable during both seasons of the study as both bait and markers were consumed by boars at all observed occasions of pigs visiting feeding sites. Some feeding sites were during the study visited by wild boars originating from different home ranges. No markers were found at any of the fields that were searched during the study. There was a significant difference in the rate of recovered markers in faecal piles at feeding sites between spring and autumn. Altered ranging behaviour in terms of variance in autumn and spring home range sizes were found to be significant. An extended study is suggested for further analyses and development of the bait-marking method. Furthermore, some modifications of the method are suggested.

I denna studie testas för första gången the bait-marking method på vildsvin i syfte att dokumentera svinens rörelser. Studiens resultat jämförs med en GPS-övervakning av vildsvin i studieområdet. Att övervaka rörelser hos olika djur med hjälp av GPS-sändare är en väl etablerad metod som förser olika forskningsprojekt med detaljerad information. Vid intitutionen för skoglig zooekologi vid SLU i Umeå pågår för närvarande en studie där ett antal vildsvin i södra och mellersta Sverige följs med hjälp av GPS-sändare. Användandet av GPS för dylika studier är en metod som åtföljs av vissa begränsningar, eftersom dyr och tekniskt avancerad utrustning krävs. The bait-marking method kan fungera som en enkel och billig teknik för indirekt övervakning av den rumsliga aktiviteten hos vildsvin. Osmältbara markörer blandas med foder som sätts ut åt svinen och fynd av markörer i vildsvinens avföring kan sedan ge information om djurens rörelsemönster. Under april-maj och september-oktober 2006 placerades foder innehållande markörer av färgad plast ut på ett antal foderplatser för vildsvin på det skånska godset Högeststad. Beräkningar av hemområdesstorlekar, positioner och överlapp med andra hemområden gjordes utifrån koordinatangivelser från vildsvinsprojektet vid SLU. Detta användes som bakgrund för en jämförelse med de resultat som bait-marking studien gav, samt som ett sätt att utvärdera säsongsmässig påverkan på studiemetoden. Den metod som användes för att leverera markörer till vildsvin visade sig vara lämplig under de båda perioder då studien utfördes, då foder med markörer blev uppätna vid alla tillfällen som grisar sågs besöka foderplatser. Under studien visade det sig att flera av de foderplatser där foder med markörer placerades blev besökta av vildsvin från olika hemområden. Inga markörer återfanns dock på de fält som genomsöktes under studien. Det fanns en signifikant skillnad mellan de två studieperioderna under vår och höst, vad gäller mängden vildssvinsspillning innehållande markörer som återfanns på foderplatserna. Ändrade rörelsemönster hos vildsvinen yttrade sig genom varierande storlekar på hemområden mellan höst och vår. En utökad studie föreslås för vidare utvärdering och utveckling av the bait-marking method. Vissa modifieringar föreslås även för metoden.