Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Spectacular buildings and categorized districts are becoming more common elements in cities. In many cases, they are the result of city branding, which means choosing a city image and dealing with it like a brand to profile and compete against other cities. This essay study what impact on and roll in urban planning the trend might have. The first part relies on literary studies and describes what has been written about city branding. The globalization, the experience economy, urban management, urbanization and the theory of the creative class are pointed out as driving forces of the popularity and the spread of city branding. To create a brand for a city is difficult and complex, as a city compared to a product is harder to affect. Some basic guidelines for the creation of a successful profile can although be set up, where among the most important to begin with is what is unique for the cur-rent city and its inhabitants.

To get a more deep insight a number of example where studied to represent different expressions of city branding in the built environment. The Guggenheim museum in Bilbao is one solitary remarkable building and Arabiastranden is an urban district in Helsinki built for creativity. A tower building in Höganäs shows that even small cities are branded and a great project in urban planning in Helsingborg will found a new, attractive district in the old industrial harbor area. The example Helsingborg makes a big part of the essay and it appeared that the process in the city with a great amount of citizen influence was interesting. The effects of city branding can be both positive and negative. In best cases it generates a desired economic lift and a raised feeling of coherence. Large cost and global uniformity are effects that speak against the ways city branding are used in city planning today.

Spektakulära byggnader och nischade bebyggelseområden blir allt vanligare inslag i städerna. I många fall är de resultatet av city branding, vilket innebär att välja en stads image och behandla den som ett varumärke för att profilera sig och konkurrera mot andra städer. I uppsatsen undersöks trendens påverkan på och dess roll i stadsplaneringen. Den första delen bygger på litteraturstudier och redogör för vad som skrivits om marknadsföring av städer. Globaliseringen, upplevelseekonomin, stadspolitik, urbaniseringen och teorin om den kreativa klassen pekas ut som drivkrafter till city brandingens popularitet och utbreddhet. Att skapa varumärke för en stad är svårt och komplext, då en stad i jämförelse med en produkt är svårare att påverka. Några grundläggande rikt-linjer för en lyckad profilering kan dock sättas upp, där det viktigaste är att utgå från det unika för den aktuella staden och dess befolkning.

För att få en djupare inblick studeras ett antal exempel som representerar olika uttryck city branding fått i den byggda miljön. Guggenheimmuséet i Bilbao är en enstaka uppseendeväckande byggnad och Arabiastranden är en stadsdel i Helsingfors byggd för kreativitet. Ett höghus i Höganäs visar att även mindre städer brandas och ett stort stadsbyggnadsprojekt i Helsingborg kommer att bilda en ny, attraktiv stadsdel i gamla industrihamnskvarter. Exemplet Helsingborg utgör en stor del av uppsatsen och det visade sig stadens process med ett stort inslag av medborgarinflytande var intressant.

Effekterna av city branding kan vara både positiva och negativa. I bästa fall genererar den ett önskat ekonomiskt uppsving och en ökad känsla av samhörighet. Stora kostnader och global likriktning är följder som talar emot de sätt city branding används på idag inom stadsplanering.