Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Urban tree managers are charged with the responsibility of managing large tree populations while securing a safe environment. A conflict exists between the presence of urban trees and the potential hazards these trees can be to buildings, vehicles, and inhabitants. Determining the structural stability of urban trees for the purpose of maintaining public safety is a chief function of urban forestry.

Various conceptual frameworks, systematised routines, and documentation tools are available to aid managers with tree evaluations and risk assessments. This report maps the historical development of modern structural risk assessment's start in conservation area management and its evolution, and application, into the urban arena.

The report finds that the concept of the hazard tree exists only when there is the presence of valuated objects within the tree's area of influence. Thus, urban forestry, with the ubiquitous presence valuated objects such as pedestrians, vehicles, and buildings, has forced risk assessment, and management, to become an occupational responsibility for urban foresters. Events of structural failure resulting in injury and death are statistically low; however the frequency of structural failures increases during extreme meteorological events such as wind, ice, or snow storms. Numerical assessment systems were introduced as a tool for rating individual tree's structural status for the purpose of estimating the risk for failure while standardising evaluation techniques. These same systems are also used to regulating tree populations and validate pre-emptive management.

This report samples four currently practiced tree risk assessment models with accompanying pro forma (protocol) documentation aids. Three systematic identification methods used to organise tree inventories for risk assessments are also examined.

The following systems are presented and accompanied by short analyses pertaining to their area of application:
1) International Society of Arboriculture: A Photographic Guide to the Evaluation of
Hazard Trees in Urban Areas (Mathney & Clark 1991)
2) The USDA Forest Service Community Tree Risk Rating System:
7-Step Program (Pokorny 2003)
3) Tree Hazard Rating, Evaluation And Treatment System (THREATS):
A method for identifying, recording & managing hazards from trees
(Forbes-Laird 2006)
4) Quantified Tree Risk Assessment (Ellison 2005)

The report's discussion applies these assessment systems to a hypothetical situation involving a mature treed avenue along a major city road where the trunk diameter at chest height (DBH) exceeds 75cm. Each calculation's result and consequence is discussed to demonstrate the differences between the systems. The variations between the four assessment systems show that alternative models are available which inflate or deflate mature tree hazard rating.

----------------------------------------

Urbana trädförvaltare är ansvariga för skötsel och underhåll av stora trädbestånd, de är även förpliktigade att säkra stadens utemiljö. En konflikt existerar emellan stadens behov av träd och de möjliga faror de kan utgöra för fastigheter, fordon och invånare som kan uppträda när deras tillstånd försämras. Att fastställa trädens strukturella skick är ett grundläggande uppdrag för trädförvaltaren.

Olika ramverk finns, med arbetsrutiner och dokumentationsredskap, för att hjälpa förvaltare med trädbesiktningar och riskbedömningar. Denna rapport har undersökt de ursprungliga källorna till moderna strukturella riskbedömningar av stadsträd och ett urval av aktuella modeller, system och medföljande dokumentationsunderlag som erbjuds.

Rapporten visar på att begreppet riskträd endast uppstår när det finns ett samband mellan de föremål och deras värde, som finns inom trädets påverkningsområde. Denna realitet har gjort att trädförvaltning också bör inkludera kompetens att hantera objektiva riskhanterningsmetoder på grund av ständig närvaro av invånare, fordon och fastigheter. Statistik visar att allvarliga incidenter relaterade till bristfälliga träd är låg, dock ökar svåra olyckor när stormar av olika slag inträffar.

I rapporten beskrivs tre systematiska identifikationsmetoders användbarhet gällande inventering och riskbedömning av stadsträd. Implementering av numeriska bedömningssystem kan fungera som ett standardiserat förvaltningsverktyg för att bedöma och värdera enskilda träds tillstånd med anledning att uppskatta bristfälligheter, reglera urbana trädbestånds tillstånd samt att stödja förebyggande åtgärder. Fyra utvalda bedömningssystem presenteras vilka visar att alternativa modeller är tillgängliga för att öka eller minska riskbedömningsvärdet av enskilda träd.

De följande fyra bedömningssystem för besiktning av träds strukturella hållbarhet presenteras med korta analyser av deras tillämpningsområde:
1) International Society of Arboriculture: A Photographic Guide to the Evaluation of
Hazard Trees in Urban Areas (Mathney & Clark 1991)
2) The USDA Forest Service Community Tree Risk Rating System:
7-Step Program (Pokorny 2003)
3) Tree Hazard Rating, Evaluation And Treatment System (THREATS):
A method for identifying, recording & managing hazards from trees
(Forbes-Laird 2006)
4) Quantified Tree Risk Assessment (Ellison 2005)

I diskussionen appliceras samtliga bedömningssystem i en hypotetisk situation med en äldre allé längs en högtrafikerad väg där stammarnas diameter är över 75cm. Uträkningens resultat och konsekvenser diskuteras, för att demonstrera samtliga bedömningssystems inbyggda egenskaper.

Urbana trädförvaltare är ansvariga för skötsel och underhåll av stora trädbestånd, de är även förpliktigade att säkra stadens utemiljö. En konflikt existerar emellan stadens behov av träd och de möjliga faror de kan utgöra för fastigheter, fordon och invånare som kan uppträda när deras tillstånd försämras. Att fastställa trädens strukturella skick är ett grundläggande uppdrag för trädförvaltaren.
Olika ramverk finns, med arbetsrutiner och dokumentationsredskap, för att hjälpa förvaltare med trädbesiktningar och riskbedömningar. Denna rapport har undersökt de ursprungliga källorna till moderna strukturella riskbedömningar av stadsträd och ett urval av aktuella modeller, system och medföljande dokumentationsunderlag som erbjuds.
Rapporten visar på att begreppet riskträd endast uppstår när det finns ett samband mellan de föremål och deras värde, som finns inom trädets påverkningsområde. Denna realitet har gjort att trädförvaltning också bör inkludera kompetens att hantera objektiva riskhanterningsmetoder på grund av ständig närvaro av invånare, fordon och fastigheter. Statistik visar att allvarliga incidenter relaterade till bristfälliga träd är låg, dock ökar svåra olyckor när stormar av olika slag inträffar.
I rapporten beskrivs tre systematiska identifikationsmetoders användbarhet gällande inventering och riskbedömning av stadsträd. Implementering av numeriska bedömningssystem kan fungera som ett standardiserat förvaltningsverktyg för att bedöma och värdera enskilda träds tillstånd med anledning att uppskatta bristfälligheter, reglera urbana trädbestånds tillstånd samt att stödja förebyggande åtgärder. Fyra utvalda bedömningssystem presenteras vilka visar att alternativa modeller är tillgängliga för att öka eller minska riskbedömningsvärdet av enskilda träd.
De följande fyra bedömningssystem för besiktning av träds strukturella hållbarhet presenteras med korta analyser av deras tillämpningsområde:
1) International Society of Arboriculture: A Photographic Guide to the Evaluation of
Hazard Trees in Urban Areas (Mathney & Clark 1991)
2) The USDA Forest Service Community Tree Risk Rating System:
7-Step Program (Pokorny 2003)
3) Tree Hazard Rating, Evaluation And Treatment System (THREATS):
A method for identifying, recording & managing hazards from trees
(Forbes-Laird 2006)
4) Quantified Tree Risk Assessment (Ellison 2005)
I diskussionen appliceras samtliga bedömningssystem i en hypotetisk situation med en äldre allé längs en högtrafikerad väg där stammarnas diameter är över 75cm. Uträkningens resultat och konsekvenser diskuteras, för att demonstrera samtliga bedömningssystems inbyggda egenskaper.