Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Under hela människans civiliserade historia har det alltid funnits utvecklade och avancerade metoder att begrava de döda. Dessa metoder har varierat mellan kulturer, men har alltid speglat samhället i stort och vår syn på naturen och landskapet kring oss. Under förkristen tid var kremeringen med så kallade brandgravar det helt dominerande gravskicket. I och med kristendomens intåg i Sverige kom ett strikt förbud mot all kremering och ett krav på att alla gravsättningar skulle ske i vigd jord på kyrkogårdarna. Kyrkogården fungerade endast som en plats att förvara de döda och någon medveten trädplantering eller annan utformning fanns ej. Det var först under 1700-talet som man på riktigt börjde rikta intresset mot kyrkogården och dess miljö. I och med hygienismen uppfördes de första medvetna trädplanteringarna på kyrkogårdarna, vilka under 1800-talet utvecklades till de stora medvetet planerade kyrkogårdarna vi har kvar idag. Under mitten av 1900-talet kom dock en avgörande förändring att forma dagens kyrkogårdssyn; nämligen återinförandet av kremeringen som gravskick. Kremeringen har ökat så pass i popularitet att den i dagsläget har gått om jordbegravning i antal. Kremeringen öppnade i sin tur upp för nya gravsätt, varefter askgravar, minneslundar och askgravlundar uppkommit. Som ett steg i utvecklingen av dessa kan trädkyrkogården komma att bli framtidens begravningsplats. Trädkyrkgården är en kombination av askgraven och minneslunden, där man i samband med gravsättningen planterar ett träd på graven, ett så kallat gravträd. I och med att plantan växer tas delar av stoftets näringsämnen upp av rötterna och symboliskt blir med tiden den avlidne och växten ett. I och med att fler gravsättningar äger rum växer en park-liknande begravningsplats fram. Tanken är att den nya begravningsplatsen skall ge ett mer naturligt intryck än den traditionella kyrkogården gör i dagsläget. I största mån kommer således även gravstenar och andra gravmonument att undvikas för att bibehålla den eftertraktade parkkaraktären. För att den tänkta sinnestämningen skall uppnås bör trädkyrkogården anläggas i större separata kvarter som en utvidgning av en befintlig begravningsplats, eller som helt egna begravningsområden. För att skapa balans i trädkyrkogården bör den anläggas i ett speciellt tema, exempelvis som en fruktträdgård där endast fruktträd används som gravträd, eller som en ädellöv-lund där endast svenska ädellövträd används som gravträd. Olika teman kan användas efter varierande tycke och förutsättningar på platsen. Vid förfrågningar hos ett antal yrkesverksamma inom svenska kyrkan kan en positiv uppfattning om trädkyrkogården skönjas. Överlag ställer sig alla öppna inför grundidén till trädkyrkogården. Hos tillfrågade präster önskades dock gärna en tydligare teologisk koppling till trädkyrkogården, och hos de tillfrågade inom kyrkogårdsförvaltningen fanns vissa detaljer kring äganderätt och gravsättning som gärna får preciseras inför ett eventuellt genomförande. En miljömedvetenhet och ett ökat klimatintresse i samhället torde öppna upp för trädkyrkogården som en ny alternativ begravningsplats i framtiden.