Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den stora mängden golfare har gjort att trycket att komma ut på banorna ökat de senaste åren, vilket inneburit att man ger sig ut strax efter men även under nederbörd. Blöta banor är inget som vare sig golfare eller banan i sig uppskattar. För att råda bot på detta är en fullt fungerande och rätt dimensionerad dränering av yttersta vikt.

Jag har genomfört min undersökning med litteraturstudier och intervjuer med banchefer och ibland andra inblandade i byggnationen. Intervjuerna skulle ge svar på frågorna; Hur var det tänkt?, Hur gjorde man? och Vad blev resultatet?

Förfrågningsunderlagen vid om-, till- eller nybyggnationer är överlag hyfsade. Det som saknas är framförallt AMA-beskrivningar med konstruktioner av dränering och även vad den ska vara dimensionerad mot. Många gånger nöjer man sig med en dränering som är optimal för spannmålsodling – jordbruksdränering. I allmänhet är den här typen av dränering inte tillräcklig för golfbanor som beträds och bearbetas varje dag oavsett väder och vind. Ingen av de intervjuade klubbarna har gjort någon geoteknisk undersökning. Man vet till exempel inte hur stor genomsläpplighet jorden har, inte heller om det är skillnader på olika platser inom samma bana. För att få bra förfrågningsunderlag och förhoppningsvis bra byggda banor behövs det en konstruktör för framförallt dräneringen på golfbanan.

Litteraturen menar att man som regel har en packad horisont under växtbädden varför enbart täckdike inte kan hantera allt vatten. Ska man förlita sig enbart på täckdikning så måste dräneringsrören ligga så tätt att det inte är ekonomiskt försvarbart att genomföra. Under anläggningsskedet blir ofta marken packningsskadad av de maskiner man använder vid anläggandet. Här är viktigt att föreskriva luckringsåtgärder både i växtbädden och i alven.

Ska man få bort allt vatten snabbt från banan måste man använda sig av ytvattenavrinning. Slitsdränering, ytvattenbrunnar och öppna diken är exempel på metoder att snabbt få bort ytvatten. All ytvattendränering bygger på att vattnet kan rinna från en punkt till en annan. För att detta ska kunna ske ska marken inte bara luta – den ska luta åt rätt håll. Det är arkitektens uppgift att se till att banan är rätt höjdsatt, med höjder som är bra ur ett dräneringsperspektiv.

Ytterligare en missuppfattning gäller vilket filtermaterial man ska använda. Ofta väljer man ett för grovt av rädsla för att dräneringsrören ska slammas igen. Det sker ingen inträngning i dräneringsrören om man väljer ett finare material. Om materialet däremot är för grovt kommer omgivande finare jord att vandra in i det grövre och sänka genomsläppligheten. Risken med ett för grovt är även att man skapar hängande markvatten. Detta sker då ett skikt med grövre fraktion befinner sig under ett finare. Händer detta kommer den finare jorden inte att dränera till den grövre innan den finare är vattenmättad.

Vid anläggande av en golfbana är det viktigt att få en helhetsbild av vattnets tänkta rörelse och hur man blir av med det snabbast möjligt. Dräneringsexperter kan ge en sån här bild i en dräneringsplan. I planen framgår även kostnader för dräneringen.

Det som ska styra dimensioneringen är hur snabbt man vill kunna spela på banan efter ett regn med en viss intensitet. Har klubben lägre ambitioner kan man givetvis sänka kraven på spelbarhet. MEN man måste ändå veta vad man dimensionerar för och göra ett aktivt val och inte välja jordbruksdränering av okunskap.