Home About Browse Search
Svenska


Degaardt, Susanna, 2004. Humanurin till åkermark och grönytor : avsättning och organisation i Göteborgsområdet. SLU, Dept. of Biometry and Engineering, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Biometry and Engineering

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

This study investigates how nutrients from source-separated human urine from Gothenburg properties can be used as fertiliser in agriculture or for parks or sports fields. The initiator is the Department of Sustainable Water and Waste Management at the City of Gothenburg. Today urine-diverting systems are installed in two apartment buildings and two public-use buildings. Urine recycling is expected to lead to less exploitation of natural resources and less eutrophicating discharges into water recipients. In the study the urine's market potential is investigated, for which practical handling issues, business aspects and acceptance of customers, employees and visitors have proved to be important. The study also sheds light on prerequisites for a good recycling system from the perspective of experiences from Gothenburg and similar recycling in other places, the stakeholders' points of view, as well as legal and financial frameworks and tools. A qualitative approach was used in which data collection was largely based on interviews with potential urine users, stakeholders and experts, as well as pertinent literature. The results show that it should be possible to find a market for the urine among farmers around Gothenburg, even if the prospects are not as good as in regions with more grain production. An accurate utilisation of the urine, in terms of storage, spreading and the appropriate crops, is crucial for reaching the objective of the system. Local farmers often lack suitable equipment that, however, often can be leased. The spreading of urine is less flexible in time and more expensive than the spreading of mineral fertilisers. Free provision of the sanitised urine will in many cases likely cover additional spreading costs. However, the municipality may have to finance storage and compensate the farmer for additional spreading costs or financial risk taking. Sanctions from purchasers within the food and feed industries can reduce or eliminate income from crops grown on fields fertilized with urine. Quality-control measures at the retrieval system in Gothenburg may, however, clear the way for leading purchasers' approval of usage on feed grain, and on food crops with a qualifying period of one year. Such an approval is of great importance for the market potential. There is a large need for fertilisers on golf courses and football fields; in parks the need is lower. Often there are no obvious solutions regarding spreading technique, although such could in most cases be found or developed. Small areas in parks can be spread manually. Questions concerning acceptance, smell and hygienic risks for employees and users remain. Heavy use of the areas increases the requirements in these aspects. Small-scale experiments in parks can give valuable experience and increase public awareness of the system's purpose. The park employees asked were sceptical, although some were open to discuss experimental spreading, provided that compensation for additional costs as well as the health of employees and visitors are guaranteed. When the city launches the urine-recycling system, past experiences should be considered, control instruments be used and resources allocated. A review of the existing infrastructure for the recycling shows a need for improvements of technical and communicative nature. Quality-control measures regarding the urine as fertiliser and the system are, besides a demand by farmers and their customers, a tool for the city to realize a higher environmental profile. These measures must be developed in concert with all stakeholders, thereafter coordinated throughout the whole chain. A careful work plan must be prepared to ensure a good follow-up.

,

I studien har undersökts hur näringen i källsorterad humanurin från fastigheter i Göteborg kan komma till nytta på åkermark eller på grönytor i stadens park- och idrottsverksamhet. Uppdragsgivare är Kretsloppskontoret, Göteborgs Stad, vars mål är att urinen ska nyttiggöras som ersättning för mineralgödselmedel, i första hand på jordbruksmark. Urinsortering finns idag i två flerbostadshus och i två hus med nyöppnade publika utställningscentra/kontor. Genom kretsloppsanpassning av urinens näring förväntas en bättre resurshushållning och en minskning av övergödande utsläpp. Möjligheter till avsättning för urinen har utretts i studien, för vilka hanteringsmöjligheter, ekonomi, samt acceptans hos kunder, besökare och personal visat sig ha betydelse. Likaså har förutsättningar för en god organisation av återföringen belysts i form av viktiga erfarenheter från Göteborg och andra håll, aktörernas synpunkter samt juridiska och ekonomiska ramar och styrverktyg. En kvalitativ ansats har använts, där datainsamlingen vid sidan av artiklar och litteratur i hög grad baseras på intervjuer och samtal med möjliga avnämare, berörda och kunniga.
Undersökningen har visat att det finns möjligheter till att finna avsättning för urinen på åkermark, även om de är mer begränsade i Göteborgsområdet än i mer spannmålsintensiva områden. Rätt gröda, lagring och spridning är avgörande för att målet i form av en bättre resurshushållning ska uppnås. Traktens lantbrukare saknar ofta passande utrustning vilket många gånger kan lösas genom att sådan köps/lejs in. Hantering av urin är mindre flexibel tidsmässigt och dyrare än för alternativet handelsgödsel. Ett gratis mottagande av hygieniserad urin kan rimligtvis uppväga merkostnader för spridningen, men förhållandena varierar. Kommunen bör vara beredd att behöva ersätta lantbrukaren för merkostnader eller ekonomiskt risktagande. Uppköpares sanktioner kan förhindra eller minska intäkter för gröda från uringödslad mark. Kvalitetssäkrande åtgärder av återföringen i Göteborg öppnar för ledande uppköpares godkännande av humanuringödslingen på fodergröda, med ett års karenstid för livsmedelsgröda. Detta är av stor betydelse för möjligheterna till avsättning.
På golfbanor och fotbollsplaner finns ett stort gödselbehov, i parkerna är behovet mindre. Ofta finns inga självklara lösningar beträffande spridningsteknik, men sådana kan sannolikt hittas eller tas fram. Spridning av mindre mängder i parkmiljö kan hanteras manuellt. Frågeställningar kring acceptans, lukt och hygieniska risker för personal, idrottare och besökare kvarstår. Att grönytor används mycket frekvent höjer kraven i detta avseende. Försöksmässig spridning i liten skala i parkmiljö kan troligen ge viktiga erfarenheter och bidra till att öka allmänhetens kretsloppsmedvetande. Tillfrågad parkpersonal var skeptisk, men några inte helt främmande för att diskutera spridning i liten skala, förutsatt att ekonomiska resurser ges och att personalens och besökares säkerhet kan garanteras.
Vid kommunens upprättande av urinåterföring bör viktiga erfarenheter tas till vara, olika styrverktyg nyttjas och resurser avsättas. En granskning av den infrastruktur som finns idag visar att det finns ett behov av åtgärder av både tekniskt och kommunikativt slag. Att miljö- och kvalitetssäkrande åtgärder avseende både gödselprodukt och system kontinuerligt utförs är ett krav från både lantbrukare och deras uppköpare, tillika ett hjälpmedel för kommunen att uppnå en hög miljöprofil. Dessa åtgärder måste kommunen utforma i samklang med samtliga aktörer och därefter samordna över hela kedjan. En noggrann arbetsplan måste utarbetas för att säkra en god uppföljning.

Main title:Humanurin till åkermark och grönytor
Subtitle:avsättning och organisation i Göteborgsområdet
Authors:Degaardt, Susanna
Supervisor:Tidåker, Pernilla
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbete (SLU, Institutionen för biometri och teknik)
Volume/Sequential designation:2004:04
Year of Publication:2004
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:1010A Agriculture Programme (admitted before July 1, 2007) 270 HEC
Department:(NL, NJ) > Dept. of Biometry and Engineering
Keywords:humanurin, källsortering, kretslopp, näringsämnen, åkermark, golfbanor, parker, kommunal planering
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8155
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8155
Subjects:Fertilizing
Faculties > Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences (until 2013)
Language:Swedish
Deposited On:23 Oct 2017 12:34
Metadata Last Modified:23 Oct 2017 12:34

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits