Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

To be a farmer and have suckler cows is a difficult combination especially considering the economy. Because of the increased feed costs, the margins have become tighter. The meat price from beef cattle has increased a little when this text is written (spring, 2008), but not so much that it covers the cost for feed etc.

I have a small suckler cow production on approximately 30 cows and 2 bulls plus followers as a part-time business. The herd is tied in the old dairy stable built in the late seventies. The stable are still according to the animal welfare law, so the there is no problem continuing production even if my suckler cows is a bit bigger than the dairy cows. When I have finished my studies in Agricultural and Rural management at SLU Alnarp I want to increase my herd by using existing buildings. The reason why I want to use the old, already existing, buildings is to keep down the costs. Since there is an uncertainly on the market, I believe it can be wise to do as small investment as possibly.

But I am not satisfied with having only one temporary calf pen to my 30 cows. I want to have fewer cows to each pen and I also wish to have these pens permanent. Having cows tied up is old-fashioned and since I want more cows I need more space for them as well and therefore I want to build a small stable where the cows do not need to be tied up.

I wanted to learn by seeing, so I chose to visit some suckler cow producers in south of Sweden, and went to visit them to se the benefits and disadvantage of different types of stables. By doing this visits and study the stables I hoped to get an idea of what kind of stable suits my conditions best. When I analysed the visits, I found that pretty much all the stables was basically the same and only been modified to fit the farmer better. The system that all my visited farms used was a deep bed of straw with scraped alley. I realized that this construction on a stable was low cost to build up and minimized labour force.

My idea with the barn on the farm is to widen it and to do a scrape alley and a surface, with deep bed of straw where the cattle can lay down. In connection to that surface I will build a smaller surface where the calves can eat calf feed and lay down without risks o being stepped on. In another part of the extension there will be calving pens. When I completed my building plans it appeared to me that there is place for only seven percents' followers and that is to low. But I can compensate this by letting some heifers be tied up in the old stable. When the barn is rebuilt I can have further 20 cows plus calves and 4 heifers. I can also have 3 cows in the calf pens, which make one pen for 20 cows. I consider this as a better solution than one calf pen on 30 cows, which is the situation today.

Att vara lantbrukare idag och ha dikor är en svår kombination med avseende på
ekonomi. I takt med ökande foderkostnader blir marginalerna mindre och mindre för att
få verksamheten till att gå ihop. Visserligen har priset på köttet i skrivande stund (våren
2008) gått upp något men kompenserar definitivt inte de höjda kostnader som fodret har
dragit med sig.
Jag har idag en liten dikobesättning på ca 30 modersdjur plus rekrytering som bedrivs
som ett deltidslantbruk på kvällar och helger. Djuren står i ett stall för bundna djur från
sent sjuttiotal. Stallen byggdes då med väl tilltagna mått och fungerar utan problem för
den befintliga produktionen. Efter avslutade studier på Lantmästarprogrammet vid
Alnarp vill jag utöka min besättning och vill i första hand använda befintliga byggnader.
Anledningen till det resonemanget ligger i att försöka dämpa byggkostnaderna så
mycket så möjligt. Eftersom ingen vet hur dikokalkylen ser ut om några år tror jag
dessutom att det kan vara förståndigt att inte göra för stora insatser i produktionen. Idag
finns dessutom bara en provisorisk kalvningsbox vilket inte är hållbart i längden. Jag vill
dessutom ha färre antal djur per kalvningsbox i framtiden då det sparar mycket tid att
låta kon gå där med sin kalv.
Genom att göra en undersökning av några gårdar i Skåne hoppas jag få en klar bild över
vilka för- och nackdelar det finns med olika inhysningssystem. När gårdsbesöken
analyserades visade det sig att i stort sett alla hade samma inhysningssystem i grunden,
några små avvikelser fanns där. Inhysningssystemet som gällde var djupströbädd med
skrapad gång. Jag insåg ganska snabbt att det var ett system som inte krävde enorma
byggnadskostnader men i gengäld kräver det något mer i halmförbrukning.
Tanken med ombyggnationen av logen är att bredda den och göra en skrapgång i en del
av utbyggnaden. I en annan del av utbyggnaden ska det bli en sjuk- och kalvningsbox. I
en del av den befintliga logen ska det bli en stor liggyta och kalvgömma och i en annan,
lite mindre del av den befintliga logen ska det bli en kalvningsbox samt en ungdjursbox.
När byggnadsplanerna var framtagna finns det endast plats för sju procents rekrytering
vilket är för lågt. Detta kan man kompensera genom att låta något ungdjur stå bundna i
det gamla stallet. När logen är ombyggd finns det utrymme för ytterliggare 20 kor plus
kalvar, 4 kvigor samt att jag får plats med 3 djur i kalvningsbox vilket är en box på 20
dräktiga djur. Det är betydligt bättre än att ha en på 30 dräktiga kor som finns idag.