Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

In my work I have chosen to examine the profitability for small scale production of hemp briquettes. My study also includes a review of which briquette technique that is the most common one among small scale producers. The reason that I have chosen this subject is because of the discussions about climate and energy that we face almost every day. I also think the subject is extra interesting in these days when the grain prizes are at a historic high level.

In order for me to achieve a reliable report, a hemp and briquette producer has given me the actual data from his farm. In that way I have been able to make my calculations from a concrete perspective. I have used the data in several calculations in order to find out the average net balance per hectare. I have also included a calculation of spring wheat in order to make it possible to compare the different crop net balances.

The result of this investigation indicates that it´s possible to grow hemp, and produce briquettes with a positive net balance. The net balance for hemp per hectare is 3472 Swedish crowns. The net balance for spring wheat is however much higher per hectare.
One hectare of spring wheat generates a profit of approximately 7342 Swedish crowns.
In this calculations I haven´t included labor and storage costs.

The conclusion of my work is that it´s not possible to achieve a higher net balance of producing briquettes. Soil that has a low grain production capacity is probably the best option for hemp production.

I detta arbete har jag valt att undersöka lönsamheten för brikettering av hampa på gårdsnivå. I denna studie har också ingått att ta reda på vilken metod för brikettering som är vanligast vid småskaligt bruk. Bakgrunden till arbetet är den rådande klimat och energidebatten som vi möts av varje dag och jag tycker att ämnet är extra intressant nu när spannmålspriserna ligger på historiskt hög nivå.
För att kunna uppnå ett så rättvist resultat som möjligt i mitt arbete har jag tagit kontakt med en hampaodlare för att undersöka lönsamheten under hans rådande förutsättningar.
De uppgifter jag erhållit från honom har jag satt in i en kalkyl och räknat ut lönsamheten per hektar för både hampa och vårvete. På detta sätt kan man jämföra lönsamheten mellan båda grödorna.
Resultatet av denna undersökning visar att det är lönsamt att odla hampa och producera briketter av denna. Nettot per hektar hampa hamnar på ca 3472 kr. Nettot för vårvete hamnade dock på hela 7342 kr per hektar vilket är mer än dubbelt så mycket som nettot för hampa. Lagringskostnaderna samt arbetsinsatsen för briketteringen är dock inte medräknade i berörda kalkyler.
Slutsatsen av detta är att det inte är lönsamt att odla hampa på högavkastande spannmålsjordar. Det är på jordar som inte är lämpade för spannmålsodling som hampaodlingen förmodligen bör ske.