Sunnerdahl, Klara, 2008. Användning av lekplatser : en fallstudie i Vänersborgs kommun. SLU, Dept. Of Landscape Architecture, Planning and Management, Alnarp. Alnarp: SLU, Dept. Of Landscape Architecture, Planning and Management
|
PDF
18MB |
Abstract
The aim with this report is to investigate what influence the way playgrounds are used throw the case study in Vänersborg, and also to find methods for municipalities to collect information about how playgrounds are used.
The methods were observations, interviews with parents and children, a questionary with questions about what playgrounds they used, how often and why they used them and what the children used to do there. There was also a demographic investigation and documentary research.
The most popular playground, Skräcklan, gets visitors from all parts of the municipality. It is located in a park with a view over the lake Vänern, there is a parking place and a café and it has furthermore a large area and many play equipments. Many of the families make shorter trips and picnics to this place. In exception of this playground, the families almost always go to the playground in their neighborhood and their part of the town. In a few cases they visit playgrounds further away when they visit relatives or in connection with an activity. The centrally situated playgrounds in every district have the larges number of visitors. They are reachable by families from all edges of the district and are located in the way to shops or regular activities. If they beside this are large, have suitable play equipments, beautiful surroundings and are well maintained, they are used more frequently.
The most common reason why families choose a special playground is that it is close to their home. They also use the playground that is closest to their home more frequently then the other playgrounds.
The pre-schools visit playgrounds more infrequently than the families. Most of them use the playground that is closest to the pre-school. Besides closeness, a safe and accessible way to the playground is important and also pulka hills and play equipment that offers a change from the equipment at the pre-school. Several of the pre-schools write that children use to climb trees and to play hide and seek. Childminders also use playgrounds. Childminders who have access to playgrounds at housing estates do not visit the municipality playgrounds as frequently as the childminders who have not.
Almost all of the families, who do not use playgrounds at all, live in the countryside far from the town and larger villages. Playgrounds in the backyards of housing estates are sometimes mentioned as reasons why the families use the municipality playgrounds more infrequently but seldom as reason for not using them at all. Play equipment in private gardens are very seldom mentioned as a reason for not using playgrounds. In a few answers, families write that they rather play in the forest than at the playground. It is a more common answer among the pre-schools. Childminders also make trips to the forest.
Many of the parents and children seem to use the playground as a meeting place, older children gather there to play tag in the surroundings and the families can also come to knew new friends at the playgrounds. Many families like the large playground where there is a lot of children but sometimes playgrounds are described as small and cosy, and it also occurs that they like the calmness on playgrounds where there are not so many children.
The playground is often a goal for trips and walks. As a meeting place and a goal for trips the well defined playgrounds has an important function. Many parents and children seem to be interested in playgrounds. They often like to talk about them and have a lot of opinions and ideas.
Målet med det här examensarbetet är att undersöka vad som påverkar hur lekplatser används genom fallstudien Vänersborgs kommun samt att hitta bra metoder för kommuner att få fram information om hur lekplatser används.
Metoderna var observationer på de olika lekplatserna, intervjuer på lekplatserna med föräldrar och barn, enkäter till förskolebarnens föräldrar med frågor om vilken typ av bostad de bor i lekplats de bor närmast, vilka lekplatser de besöker, hur ofta och varför dessa besöks och vad barnen brukar göra där, en demografisk undersökning av hur många barn som bor runt varje lekplats och i varje stadsdel samt litteraturstudier.
Den lekplats som är mest använd (Skräcklan) besöks av familjer från alla stadsdelar och orter. Den ligger i en park vid vattnet, har parkeringsplats och kafé och är dessutom stor till ytan och har ganska många lekredskap. Många åker dit på utflykt. I övrigt besöker familjerna nästan bara lekplatser i sin egen ort eller stadsdel med undantag av de gånger man besöker lekplatser i samband med besök hos släktingar eller vänner eller i samband med någon aktivitet då man tar sig längre bort. De lekplatser som har flest besökare i de olika stadsdelarna är de lekplatser som ligger centralt inom områdena och nås av familjer från flera kanter av området; de ligger också bra till när man passerar på väg till affärer eller aktiviteter. Är de dessutom stora, har lämpliga lekredskap, ligger vackert och är välskötta används de oftare.
Den vanligaste orsaken till att man väljer lekplats är att den ligger nära hemmet. Promenadavstånd och bra väg dit är också vanliga orsaker. Detta stämmer överens med att man främst besöker den närmaste lekplatsen och lekplatserna runtomkring. De flesta besöker den närmaste lekplatsen mer än andra och det är fler som besöker sin närmaste lekplats ofta än sällan. Annars har man i genomsnitt ett större antal lekplatser som man besöker sällan än ofta.
Brålanda har ett stort lekplatsutbud i förhållande till storleken och barnantalet. De som bor där besöker nästan bara lekplatser i Brålanda; den centrala är favorit och sedan har några av de andra ganska många besökare medan några är mindre använda. Frändefors har bara en lekplats och de som besöker den använder bara den medan de andra, som ofta bor utanför aldrig är där utan åker in till Skräcklan. I Vargön besöker man många olika lekplatser men är där mer sällan. Man har många lekplatser men upplever flera av dem som tråkiga och vill förbättra dem. I Blåsut och Öxnered har man ofta den närmaste lekplatsen som favoritlekplats, den lekplats man besöker oftast, men det är vanligt att man besöker flera andra lekplatser lika ofta. Där har man flera ganska stora lekplatser som ofta har linbanor. I innerstaden besöker man ett mindre antal lekplatser per person och där är också lekplatserna glesare placerade än i villastadsdelarna. De som bor i den norra delen av staden besöker ofta Skräcklan medan de som bor i stadens södra delar ofta går till en annan stor lekplats med många lekredskap som ligger där. I Onsjö har man flera olika lekplatser av vilka många ligger vid promenadstråk. Man besöker många olika lekplatser och besöker i genomsnitt lekplatser oftare än andra stadsdelar. Det finns en favorit och en tydlig tvåa; sedan är de andra ungefär lika mycket besökta med undantag av en som många inte känner till.
Förskolor besöker lekplatser mer sällan än familjerna. De besöker oftast den lekplats som ligger närmast förskolan. Förutom närheten är det viktigt att det är bra väg till lekplatsen och att den har ett bra utbud av lekredskap och pulkabackar och ger omväxling till förskolegården. Det är vanligt att förskolorna skriver att barnen klättrar i träd eller leker kurragömma. Dagmammor använder också lekplatser. De dagmammor som har bra privata lekplatser i sitt område besöker de allmänna lekplatserna mindre än de som inte har det.
De familjer som inte använder lekplatser bor nästan alltid utanför tätorterna. Lekplatser på bostadsgårdar nämns ibland som anledningar till att man besöker de allmänna lekplatserna mer sällan men de flesta av dem går ändå till lekplatser. Det är ovanligt att lekredskap i trädgårdar nämns som orsaker till att man inte besöker lekplatserna. I någon enstaka enkät svarar man att man hellre leker i skogen; detta är vanligare bland förskolor än bland föräldrar. Även dagmammor gör utflykter till skogen.
Många ser lekplatserna som samlingspunkter; större barn kan samlas där för att leka springlekar runtomkring och man kan även lära känna nya barn och föräldrar på lekplatserna. Många tycker om stora lekplatser där det är många andra barn men det förekommer också att man beskriver en lekplats som liten och mysig och tycker det är skönt att det lugnt och inte så många barn.
Lekplatserna fungerar som utflyktsmål för längre utflykter eller kortare promenader. Som samlingspunkt och utflyktsmål fungerar de avgränsade lekplatserna bra. Många föräldrar och barn verkar engagera sig i lekplatserna; de vill gärna prata om dem och har många synpunkter.
Main title: | Användning av lekplatser |
---|---|
Subtitle: | en fallstudie i Vänersborgs kommun |
Authors: | Sunnerdahl, Klara |
Supervisor: | Jansson, Märit |
Examiner: | UNSPECIFIED |
Series: | Examensarbeten inom landskapsarkitektprogrammet |
Volume/Sequential designation: | 2008:14 |
Year of Publication: | 2008 |
Level and depth descriptor: | Other |
Student's programme affiliation: | MSc Landscape Architecture |
Supervising department: | (LTJ, LTV) > Dept. Of Landscape Architecture, Planning and Management |
Keywords: | lekplatser, Vänersborg |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8251 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8251 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | SLU > (LTJ, LTV) > Landscape Management, Design, and Construction (until 121231) Landscape architecture |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 25 Oct 2017 07:07 |
Metadata Last Modified: | 25 Oct 2017 07:07 |
Repository Staff Only: item control page