Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

As birch is one of the most common trees in Sweden, and probably one of the easiest for
someone who lives here to identify, it is interesting to note that most people do not know
how variable the genus is and how widely it is distributed across the northern hemisphere.
One can find birch growing at both high and low elevations, demanding different soil
conditions and preferring varying amounts of sunlight. Many people may also be surprised to
hear that the colour of the bark can vary from bight white to almost black, and different
shades of pink, orange and red can also be displayed. This, together with the astonishing
beauty of the genus, the important role as a pioneer in many ecological systems and the
difficulty in sorting out the taxonomy of the genus, constitutes the background of this thesis. The thesis is written at the Department of Landscape Development in Alnarp, Sweden with Kenneth Lorentzon, researcher at the Swedish University of Agriculture as a supervisor. The aim of this thesis is to highlight which species and cultivars within the genus Betula could be appropriate for horticultural use in Sweden. It intends first and foremost to illuminate the species that possess a great aesthetic value, and is not a taxonomical inquiry of the genus. The method used in this thesis was a literary study and interviews with both researchers at SLU Alnarp as well as other highly qualified people such as Kenneth Ashburner. Visits to several botanical gardens and arboretums in Sweden, Denmark and Great Britain were also made. Great Britain was chosen not only because of appropriate geographical location but also for the access to a great assortment of Betula species and cultivars if you are situated in Sweden.

Betula is a part of the family Betulaceae. It contains between 30 and 150 species depending
on what literature one chooses to rely on. This thesis has come to the conclusion that a
number of somewhere around 60 species would seem plausible. It seems that some of the
species are more appropriate than others for horticultural usage in Sweden, and that often it is within these species that you find most of the birch cultivars that are available in trade. The Asiatic species Betula albosinensis, B. ermanii, and B. utilis are a few of the important ones, together with the North American Betula alleghaniensis and the domestic B. pendula. Whilst the latter is very common in the Swedish landscape, it is easy to forget the value of this species, but with its strongly hanging habit and white stems, it is one of the most beautiful birches. This is not to say that there aren't many other very beautiful and valuable species that also possesses great qualities and interesting usage. The breadth of the genus when it comes to aesthetics and soil demands makes it possible to find a suitable birch for a variety of situations. There are also small birches available for the "small garden" that has become quite common in Sweden today.

A lot of the plant material that has been researched in this thesis is quite new, and it is not yet commonly cultivated in Sweden. But as the assortment and availability of birch species and cultivars increase, an opportunity arises for increased usage and this enables the experience of the genus to grow and develop.

Uppsatsen är skriven som ett examensarbete på 30hp, D-nivå, under ämnet
landskapsplanering på landskapsutveckling i Alnarp. Handledare har Kenneth Lorentzon,
forskare på Landskapsutveckling, varit. Det huvudsakliga målet med uppsatsen är att besvara
frågan: - Vilka arter och sorter av släktet Betula skulle kunna vara intressanta för
hortikulturell användning i Sverige? Metoden för att besvara denna fråga har varit en
litteraturstudie, intervjuer med relevanta personer samt studiebesök i utvalda botaniska
trädgårdar och trädsamlingar i Sverige, Danmark och England. Det sistnämna valdes ut på
grund av lämplig geografisk belägenhet samt på grund av det stora sortiment av björk man
kan få tag på i engelska plantskolor och det intresse som verkar ha vaknat för björk i landet
under de senaste decennierna. I och med att intresset har ökat har även tillgången på
intressanta arter gjort det samma och många nya sorter har selekterats. Examensarbetet tar
upp de flesta av arterna inom släktet och visar därigenom på släktets bredd vad gäller både
utseende som ståndort. Uppsatsen behandlar även ett antal sorter som finns selekterade och
som går att få tag på om man befinner sig i Sverige. Uppsatsen ämnar främst till att belysa de
hortikulturellt sätt värdefulla arter och sorterna med betoning på prydnadsvärde och den är ej
en taxonomisk bearbetning av släktet.
Björk är kanske det trädsläkte i Sverige som de flesta i vårt land känner till och lättast kan
identifiera. De flesta känner dock ej till hur variabelt och vida spritt släktet verkligen är.
Betula ingår i familjen Betulaceae tillsammans med släktena Alnus, Carpinus, Corylus,
Ostrya och Ostryopsis. Antalet arter som släktet spänner över varierar mellan 30 - 150 stycken
beroende på vilken litteratur man studerar. En del menar att artantalet bör ligga på runt 60
arter vilket även den här studien har kommit fram till bör vara ett rimligt antal. Släktet som
tillhör ett av de kanske viktigaste pionjärsläktena har sitt utbredningsområde över hela den
norra hemisfären.
Under studierna har det framkommit att ett antal arter verkar mer lämpliga än andra att
använda inom hortikulturen. Det är även så att det är inom just dessa arter man ofta finner
flest sorter selekterade. De asiatiska arterna Betula albosinensis, B. ermanii och B. utilis utgör
några av de arter där många sorter finns tillgängliga. Dessa tillsammans med bland annat
den nordamerikanska Betula alleghaniensis och vår inhemska B. pendula täcker upp stora
delar av de hortikulturellt sätt användbara och värdefulla arterna inom släktet. Detta utan att
säga att det inte finns även andra arter som äger stora kvaliteter och kan ha intressanta
användningsområden. Mycket av den nybyggnation som sker idag ger inget utrymme för väl
tilltagna tomter med utrymme för stora träd utan efterfrågan på ett passande växtmaterial för
”den lilla trädgården” har ökat. Här skulle några av de mindre arterna och sorterna kunna
utgöra ett passande och lämpligt växtmaterial.
Mycket av det material som har studerats är relativt nytt på marknaden och det finns därför
ingen större erfarenhet av det i Sverige än så länge. Det finns dock en stor möjlighet att välja
en lämplig art eller sort för en mängd olika situationer genom att det inom släktet finns arter
som föredrar olika ståndorter samt som har olika estetiska kvaliteter. Denna variation skulle i
framtiden kunna bidra till att användningen och på så sätt också erfarenheterna av släktet
ökar även i Sverige.