Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

On-site sewage systems are common on the countryside of Sweden with approximately one million on-site systems installed. Due to insufficient function, these contribute significantly to the total discharge of phosphorus to rivers and lakes, causing eutrophication.

In order to reduce eutrophication and to fulfil one of the environmental quality objectives, the decision was taken by the Swedish Government in 2005 that 60 % of phosphorous in sewage sludge is to be recycled to arable land before 2015. To make recycling a reality, new solutions have to be found. Federation of Swedish Farmers (LRF) takes an active interest in this issue and has initiated this study.

One problem is that the food industry is sceptical towards recirculation due to the risks that products from sewage systems may contain pathogens, heavy metals and unwanted chemical compounds, e.g. medical residues or detergents. Previous studies indicate that the food industry in general agrees upon the importance of recycling plant nutrients, but for the industry to accept this recycling the products must be quality assured.

The aim of this study was to find out the requirements from the food industry for accepting recirculation of plant nutrient products from on-site systems to arable land. Focus was on three sewage products; source separated urine, source separated blackwater (urine, faeces and flush water) and precipitated sludge from septic tanks.

By making interviews with stakeholders representing the food industry and environmental organisations, different factors important for a quality assured handling were considered. A draft on a quality assurance system was produced and discussed with representatives from the food industry, an environmental agency, LRF, municipalities and environmental consultants. Their answers showed that the food industry does not require many analyses of the sewage products in order to accept recycling. They rather require the handling being checked.

However, a successful introduction of a quality assurance system implies well defined roles regarding responsibility. The municipalities and the food industry are identified as the most important stakeholders for initiation and implementation of a system for nutrient recycling.

Enskilda avlopps systemlösningars har ofta en låg reningsförmåga vilket leder till läckage av
näringsämnen och i sin tur till den övergödning av sjöar och vattendrag som idag sker. Dessa
näringsämnen skulle istället kunna återanvändas genom att, på ett kontrollerat sätt, återföras
till odlad mark. Enligt ett riksdagsbeslut 2005 ska också minst 60 % av fosforföreningar i
avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015. Som grund för detta beslut ligger
Naturvårdsverkets rapport ”Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp”. I samma rapport
föreslås även att 10 % av alla enskilda avlopp ska ha systemlösningar som innebär att
näringsämnen återförs senast 2015. Ett problem med en återföring är att livsmedelsbranschen
är skeptiska till säkerheten i att återföra avloppsfraktioner eftersom dessa kan innehålla
smittoämnen, läkemedel och tungmetaller. I tidigare utförda studier har framkommit att
livsmedelsbranschen kräver att avloppsfraktionerna kvalitetssäkras för att de ska acceptera att
återföring sker.
Syftet med examensarbetet var att skapa ett underlag som kan ligga till grund för
utformningen av ett kvalitetssäkringssystem för hushållsnära avloppsfraktioner. Underlaget
skulle belysa vilka faktorer som kan anses utgöra ett riskmoment då återföring av
avloppsfraktioner sker samt hur dessa risker ska hanteras. Utformningen av underlaget skedde
i dialog med ett antal representanter från livsmedelsbranschen, en miljöorganisation,
kommuner samt konsulter verksamma inom området för återföring av växtnäring.
Som hushållsnära avloppsfraktioner menas i detta arbete avloppsfraktioner utan inblandning
av dagvatten eller industriavlopp. Inte heller avloppsvatten från sjukvårdsinrättningar ingår i
definitionen. I examensarbetet exemplifieras källsorterad urin, klosettvatten samt fosforfällt
trekammarbrunnsslam men ett kvalitetssäkringssystem ska kunna inbegripa alla tänkbara
avloppsfraktioner från toalett- och hushållssystem.
Examensarbetet genomfördes som tre delstudier och bildar i sin helhet ett underlag.
Rapportens första del utgörs av en kunskapsöversikt som beskriver bland annat;
avloppslösningar och risker med avloppsfraktioners innehåll, exempel på metoder för
hygienisering, hur avloppsfraktioner regleras i lagtexter och förordningar samt vilken
användning som förekommer i dagsläget. Därefter redovisas intervjuer gjorda med centrala
aktörer från livsmedelsbranschen och en miljöorganisation för att fånga upp vilka faktorer
som anses vara viktiga att belysa i ett kvalitetssäkringssystem. Med ledning av detta
författades ett förslag till kvalitetssäkringssystem som skickades på remiss för yttrande.
Slutligen redovisas slutsatser från dessa yttranden.
Det har varit en iterativ process och mitt arbete visar att samstämmighet till stor del rådde
bland parterna kring vilka faktorer som bör belysas. Det dokument som skickades på remiss
och som innehöll såväl konkreta förslag på exempelvis analysintervall, rutiner och metoder
för hygienisering som öppna frågor kring ansvarsfördelning av ett kvalitetssäkringssystem
kommenterades betydligt vagare.
En slutsats är att livsmedelsindustrin anser att ett kvalitetssäkringssystem för hushållsnära
avloppsfraktioner bör innebära att hanteringen av fraktionerna ska kvalitetssäkras snarare än
att mängder av analyser ska göras. Detta till trots förespråkar flertalet av de tillfrågade att
avloppsfraktionerna ska analyseras med avseende på näringsvärden innan de sprids. Några
tydliga besked om analysfrekvens kan dock inte fastställas.
Vad gäller ansvarsfrågan ligger ett stort ansvar för hantering och gödselprodukternas kvalitet
på kommunerna. Det största ansvaret för att få ett kvalitetssäkringssystem till stånd
överhuvudtaget ligger dock på livsmedelsbranschen.