Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Field studies were conducted in two orchards to investigate what type of ground-
living predators that prey on the apple fruit moth during hibernation. Two tasks were
addressed: 1) hibernation loss of the apple fruit moth was quantified, and 2) effect of
the different predator groups were identified. This was done in a spring experiment
and an autumn to spring experiment with mesh exclusion cages. The results were
analyzed with the GLIMMIX procedure in SAS. The field studies were
complemented with feeding tests in laboratory with spiders, ants, staphylinids and
carabids that were supposed to detect and eat apple fruit moth pupae.

In spring and autumn, large insects between 5 to 11 mm, were the major
predator of the apple fruit moth, while the smaller insects of sizes 0-5 mm, dominated
the predation during winter. Small rodents (11-20 mm) had little or no predation
effect on the apple fruit moth pupae, probably because the pupae were too small to be
detected as a food source. Both ground-beetles (Pterostichus sp. and Harpalus latus)
and staphylinids were able to detect and eat apple fruit moth pupae in the feeding test.
Spiders and ants did not eat apple fruit moth pupae in the feeding test.

Fältstudier genomfördes på två lokaliteter för att undersöka vilken typ av
marklevande predatorer som kan upptäcka och konsumera puppor av rönnbärsmal
under övervintring. Två faktorer studerades: 1) mortalitet av rönnbärsmal under
vinterhalvåret kvantifierades, och 2) effekten av de olika grupperna av predatorer
studerades. Uteslutningsburar med olika nätstorlekar användes i ett vårförsök och ett
höst- till vårförsök. Resultaten analyserades med GLIMMIX i SAS. Fältstudierna
kompletterades med test i laboratorium, där spindlar, myror, jordlöpare och kortvingar
observerades medan de attackerade puppor av rönnbärsmalen.
Under vår och höst var större insekter av storlek 5-11 mm den tydligaste
gruppen av predatorer, medan mindre insekter (0-5 mm) dominerade predationen
under vinterhalvåret. Små däggdjur med storleken 11-20 mm hade ingen eller mycket
liten effekt på rönnbärsmalspopulationen, förmodligen beroende på att pupporna var
för små för att bli upptäckta som födokälla. Både jordlöpare (såsom Pterostichus sp.
och Harpalus latus) och kortvingar kunde identifiera och äta upp rönnbärsmalspuppor
i laboratorietestet. Spindlar och myror däremot var inte intresserade av
rönnbärsmalspuppor som födokälla.