Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

De skogliga våtmarkerna kring mellersta och nedre delen av Piteälven är starkt påverkade av markavvattning i form av skogsdikning. I skogliga våtmarker anrikas ämnen som kol, kväve och olika metaller. Våtmarker är även rika på organiska syror och vätejoner. Om våtmarken dikas kan urlakning av anrikade ämnen ske, detta kan leda till negativa effekter på intilliggan-de mark och vattendrag. WWF och Sveaskog i södra Norrbotten arbetar med en idé om att lägga igen gamla skogsdiken för att gynna våtmarksföredragande flora och fauna samt för-bättra vattenmiljön kring Piteälven.

Under sommaren 2004 inventerades ett 100 ha stort område (66°N 20°Ö). Inom området loka-liserades 46 diken. Genom inventeringen utvärderades dikenas status vad gällde vattenled-ningsförmåga och vilken inverkan de idag har på skogsproduktionen i området. Potentiella naturvärden och den av dikena påverkade skogens status kontrollerades. Inventeringen utför-des efter ett fältprotokoll som utformats av Sveaskog och WWF. Dikenas djup och bredd samt vattendjup mättes. Närmiljön kring dikena kontrollerades genom att på cirkelformade prov-ytor, med radien 5,64 m, mäta trädens diameter, höjd och ålder. På varje provyta togs grund-yta och antalet stammar räknades. Markvegetation samt jordtyp kontrollerades. Om särskilda naturvärden upptäcktes kring diket noterades dessa. Avgörande faktorer vid beslutstagande om diket skulle läggas igen eller inte var naturvårdsnytta kontra skogsproduktion. Dikets nyt-ta för skogsproduktionen, baserad på dikets vattendränerande förmåga och dess placering i området, vägdes mot den naturvårdsnytta, baserad på hur närmiljön skulle påverkas av en höjning av grundvattennivån vid en igenläggning av diket.

De områden som kan få störst naturvårdsnytta av en igenläggning var områden med äldre granskog, stort lövinslag, öppen myr eller där diken mynnade ut i naturliga vattendrag. Igen-läggning rekommenderades inte där den kunde befaras skada vägar eller ha starkt negativa konsekvenser för skogsbruket. Totalt förslogs 15 diken för igenläggning.

Igenläggningen utföres enklast med skotare i samband med andra skogsskötselingrepp i när-heten, alternativt kan en mindre grävmaskin användas. Men p.g.a markens dåliga bärighet i området bör dikena läggas igen manuellt. Med en dikespropp tillverkad av sämre massaved och organiskt material täpper man till diket på en eller flera punkter. Restaureringsåtgärderna som föreslagits för området kommer totalt att kosta ca 20 000 kr. Efter igenläggning av före-slagna diken kommer grundvattennivåerna inom delområden att stiga. Detta gynnar vissa ty-per av våtmarksberoende flora och fauna. Även vattendrag i närheten kan påverkas positivt då den urlakning av ämnen från våtmarken som fortfarande pågår kommer att avta.

Peat-covered wetlands around the mid and low parts of the river Piteälven in northern Sweden
are strongly influenced by forest drainage. These wetlands contain enriched levels of different
chemical substances such as carbon, nitrogen and various metals. They are also rich in organic
acids and negatively charged hydrogen ions. Forest drainage can cause the enriched
substances to leach out and harm the nearby environment. WWF and the forestry company
Sveaskog cooperate in a project that aims at improving the affected environment around
Piteälven, and at re-establishing natural water and forest conditions in the area. An attempt to
plug up old forest ditches has therefore started.
During the summer 2004 a wetland area of about 100 hectares (60°N 22°E) was inventoried.
46 ditches were located in the area. The drainage status of the ditches, and their relevance for
forest production, was evaluated and the potential of developing a stand with high biological
values were examined, as well as the vitality of the forests. A specially designed sheet was
used in the field inventory. The water depth in each ditch was measured and registered and so
were parameters concerning the condition of the forest and the environment close by. When
deciding whether a ditch was to be plugged or not the collected information on biological and
ecological values were compared to the assumed loss in tree growth following a raising
ground water table.
Plugged ditches were most advantageous to mires dominated by old Norway spruce, (Picea
abies), as well as to areas characterized by deciduous forests and where ditches are lead out
directly in natural streams. Restoration by ditch plugging was not recommended where roads
could be harmed or where clearly negative effects on forest management could be predicted.
In total15 ditches were recommended for restoration. The plugging of the ditches can be done
with a loader in connection with other forest management operations nearby. A smaller digger
can also be used. In this specific site however, all ditches should be plugged manually due to
the poor ground conditions in the area. The plug should be made of organic matter from the
surroundings and pulpwood of lower quality. The time required per plug is 2 hours if made
manually. The recommended number of plugs per ditch are two or three. The total cost of the
suggested restoration is approximately 20 000 SEK. After the restoration the groundwater
levels in some areas will rise. This will favour various wetland loving species, both in the
flora and in the fauna. Also natural streams can benefit from the restoration due to reduced
leaching of substances from the wetland.