Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Many wood living insects are considered threatened by modern forestry due to the reduction in amount of dead wood. During the last decade various methods have been used to enhance the quantity of dead wood in managed forests. However little is known how and if these methods are aiding saproxylic insects. The threatened tenebrionid beetle, Upis ceramboides, is already extinct in southern Sweden. It develops in white rotted dead birch (Betula spp) and requires sun-exposed sites. The species is probably favoured by the effect of logging if the right methods are used. The aim of the study was to study the biology, habitat associations and distribution pattern of the species to be able to evaluate the conservation strategies.

The study took place in a 200 km2 area in northern Hälsingland, north central Sweden. Three stand-types, unburned clear-cut (24 areas), burned clear-cut (four areas) and forest (three areas) were investigated. Three unburned clear-cuts and one burned clear-cut were each investigated carefully with transects of a 2500 m2 area. The forest areas were totally investigated (2500 m2 each). Variables reflecting habitat quality were measured and related to occurrence of U. ceramboides. The species was uncommon in the studied landscape and occurred only in seven unburned and one burned clear-cut. Totally 79 larvae were found, only on birches, while two adults were found on willow (Salix caprea). The species occurred mostly in sun-exposed, thin, moderately decayed wood with little contact to the ground. The larval substrate had been colonised by several different white rot fungi. Within clear-cuts the species often had an aggregated occurrence. There was a significant positive correlation between the proportion of inhabited birch-substrates and bark area (m2) per transect. Several larvae, of different sizes, could be observed in the same birch-substrate. There was a positive significant correlation between the larvae head-capsule size and the decay stage of the wood. Birchwood is suitable for larval development for about five years. To favour the species it is important to create suitable substrates in areas where U. ceramboides is present today and in close vicinity of existing populations. It is also important to keep the deadwood undamaged during all production steps. Other deciduous trees with thick bark that are probably used as hiding and overwintering places for U. ceramboides should also be saved.

Många av skogens organismer är beroende av död ved. Denna resurs är dock en bristvara i dagens brukade skogar. På grund av detta har många vedlevande arter minskat kraftigt och är nu klassificerade som hotade (rödlistade). Under de senaste tio åren har skogsbruket infört naturvårdsåtgärder för att vända denna negativa trend. Men hur och om dessa åtgärder gör någon nytta för vedlevande insekter är dåligt undersökt. För att utvärdera detta har jag studerat den hotade skalbaggsarten Upis ceramboides biologi, utbredning, substrat- och beståndstypkrav. Detta är en art som redan helt har försvunnit från södra Sverige. Den utvecklas i vitrötad björkved och anses vara solälskande och är därför en art som skulle kunna gynnas om rätt åtgärder utförs i samband med slutavverkningar.
Mina fältstudier utfördes i ett ca två kvadratmil stort område i norra Hälsingland, på skogsbolaget Holmen Skog AB:s marker. Tre beståndstyper (obränt hygge, bränt hygge och skog) inventerades. På tre hyggen (avverkade 1995-97) och på ett bränt hygge (avverkat -96) inventerades en yta på 2500 m2 vardera, uppdelat i fem transekter. Tre områden i hyggeskanter med mer eller mindre sluten skog (avverkningsmogen) samt två hänsynsytor totalinventerades på en sammanlagd yta av 2500 m2. Ytterligare 24 obrända hyggen och tre brända hyggen stickprovsinventerades på mellan fem till 30 björksubstrat beroende av substrattillgång. Variabler som beskriver björksubstratens kvalitet mättes (som nedbrytningsgrad, solexponering, markkontakt, diametertjocklek, svampförekomst) och 0,25 m2 bark per substrat avskalades för inventering av U. ceramboides. Även tio stycken sälgar undersöktes på det hygget där arten var vanligast förekommande.
Arten var ovanlig i det undersökta landskapet. Den påträffades endast på sju obrända hyggen och på ett bränt hygge. 79 larver observerades totalt och endast på trädslaget björk medan adulter (två st.) endast påträffades på sälg. U. ceramboides förekom till största delen i solexponerad klen björkved som var måttligt nedbruten av olika sorters vitrötande svamparter med låg grad av markkontakt. Den visade ett aggregerat utbredningsmönster inom bestånd och det fanns en signifikant positiv korrelation mellan andel besatta substrat och barkyta (m2) per transekt. Larver i olika storleksklasser observerades i samma vedsubstrat. Det var en signifikant positiv korrelation mellan larvernas huvudskapselbredd och substratens nedbrytningsgrad. Tidsfönstret för hur länge björkved är tjänligt utvecklingssubstrat för U. ceramboides ligger runt fem år. För att kunna gynna arten idag krävs det kontinuerlig tillgång till lämpligt utvecklingssubstrat, både där befintliga populationer redan finns och i närheten av dessa. Andelen björk måste ökas, både döda och levande lövträd som lämnats vid slutavverkning måste bevaras under alla produktionssteg. Sparat löv bör aggregeras snarare än spridas ut på hyggena. Lövträd med grov bark måste sparas genom att arten sannolikt nyttjar dessa till övervintringsplats.