Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ten colic horses and seven healthy horses were included in a prospective study aiming to evaluate acid-base disturbances in colic horses. Traditional acid-base methods and measurements of lactate were used to study prognosis and changes before, during and after surgery. Strong ion gap, anion gap and base excess were compared to evaluate their ability to predict lactate.

Of the ten colic horses that went through surgery, seven survived, two were euthanised and one died. Significant differences in plasma lactate levels were seen between the group of survivals and non-survivals, p=0,000025. No differences were seen in pH and base excess between the two groups. These results suggest that lactate is a better indicator than pH and base excess to predict survival in colic horses. The rise in lactate during anaesthesia was likely the effects of sedatives, anaesthetics and hypovolemia. A drop in pH was seen during the first part of the anaesthesia, probably as a result from failure of the respiratory mechanisms to compensate.

Strong ion gap was a better method than base excess and anion gap to predict lactate and thereby prognosis in colic horses. Strong ion gap, anion gap and base excess compared to lactate gave r2 = 0,83, r2 = 0,77 and r2 = 0,68 respectively.

Tio kolikhästar och sju friska kontrollhästar inkluderades i en prospektiv studie för
att studera syra-basrubbningar hos kolikhästar. Traditionella syra-basanalyser och
laktatmätningar användes för att utvärdera prognos och studera förändringar före,
under och efter anestesi. Strong ion gap jämfördes med anion gap och base excess
som metoder för att uppskatta plasmalaktat.
Sju kolikhästar överlevde, två avlivades och en dog efter bukoperationerna. Stora
skillnader i plasmalaktatnivårer sågs mellan överlevande och icke överlevande
kolikhästar före operation. Hästar med plasmalaktatvärden £ 5 mmol/l överlevde
och hästar med plasmalaktat ³ 13 mmol/l överlevde inte. Inga markanta skillnader
mellan de två grupperna med avseende på pH och base excess sågs, varför laktat
bedömdes vara den mest tillförlitliga prognostiska indikatorn. Under anestesi sjönk
pH värdena hos samtliga kolikhästar, medan pH låg på en jämn nivå hos de friska
hästarna. Sänkningen i pH hos kolikhästarna berodde sannolikt på att den
respiratoriska kompensationen reducerades under narkosen. Laktat värdena steg
generellt hos kolikhästarna sannolikt pga narkosmedlens cirkulationsnedsättande
effekter samt hypoperfusion och bristande preoperativ vätsketerapi.
Strong ion gap var den mest korrekta metoden, av de tre jämförda, för att
uppskatta laktat hos hästar med gastrointestinala störningar (r2 = 0,83), följt av
anion gap (r2 = 0,77) respektive (r2 = 0,68).