Home About Browse Search
Svenska


Hultman, Elin, 2009. Rumslig fördelning av grov gammal tall i Uppsala stad med tallticka som indikator på höga naturvärden. SLU, Dept. of Ecology, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Ecology

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Fragmentation and reduction of forest area is a threat for many forest species and their habitat. Deficiencies in forest quality, such as lack of dead wood and old trees, are one explanation of the threat. The most important action to prevent the continued loss of forest types is to protect forest, but also to restore and to create areas that not previously had high nature values. Hence one of the key strategic roles for Fritid- och Naturkontoret, Uppsala municipality, is to monitor biodiversity in the context of urban planning.

The majority of the Uppsala municipality residents live in urban areas and most of them spend some of their spare time in natural areas in cities and their immediate surroundings. Exploitation in and around Uppsala is high, but it is important that there is enough nature close to houses to meet the residents' needs of recreation. In order to have an adequate amount of recreation area available in the future, there is a limit to how much you can allow the green areas to disappear.

Old pine Pinus silvestris stands are characteristic for Uppsala and are preserved in the town and its surroundings. Old coarse pine is a particular responsibility of the municipality's nature conservation actors because they are rare in the rest of the landscape. The fungus Phellinus pini is a species that signals forests with high conservation nature values which require special care. Phellinus pini establish on pine when the tree have formed heartwood and thus reached the age of c. 100 years. At that advanced age habitat pine often houses many rare and red listed species of e.g., insects.

The aim of the study was to investigate the spatial distribution of coarse old pine in Uppsala city, with Phellinus pini as an indicator of urban natural areas of pine with high nature values. This was done by examining the spatial distribution of pine stands and environmental variables that affect the presence of Phellinus pini.

All pine stands, a total of 97, in the study area were inventoried with respect to age, density of trees, quantity of young broadleaves, the presence of pine regeneration and Phellinus pini. With binary logistic regression the effects of the environmental variables and connectivity were tested.

Pine exists in the whole study area, Uppsala city, with concentration to the esker Uppsalaåsen. Phellinus pini occurs in one third of the stands. The probability of occurrence of Phellinus pini increased with increasing age, and with increased density of pines in the stand. Increased proximity to other stands of pine with presence of Phellinus pini also increased the probability of occurrence of Phellinus pini. 75% of the stands have no pine regeneration while the other 25 % contained 1100-7700 regeneration pine trees per hectare.

,

Skogen i och nära staden fragmenteras och minskar i areal vilket utgör ett hot mot flertalet
arter och deras livsmiljöer. Den viktigaste åtgärden för att förhindra att fler skogar försvinner
är att skydda skogsområdena men även att underhålla och skapa nya. De flesta av Uppsalas
kommuninvånare bor inom tätorterna och de flesta tillbringar sin utomhusvistelse i
naturområden i tätorterna och deras närmaste omgivningar. Samtidigt som
exploateringstrycket kring Uppsala är högt är det viktigt att det finns tillräckligt med
bostadsnära natur för att fylla de boendes behov av utomhusvistelse och rekreation. För att
kunna ha en passande mängd friluftsområden även i framtiden finns det en gräns för hur
mycket man kan nagga naturområdena i kanten.
Grova gamla tallar är karaktäristiskt för Uppsala och finns bevarade i och nära staden. De är
sällsynta i det övriga landskapet kring Uppsala och utgör därför ett särskilt ansvar för
kommunens naturvårdsaktörer. Flera av tallarna uppnår en avsevärd ålder som till exempel
tallarna i Kronparken som är omkring 300 år gamla. Svampen tallticka signalerar skyddsvärd
skog med höga naturvärden och kräver speciellt hänsynstagande vid skötselåtgärder. Tallticka
etablerar sig på tall först när trädet nått en ålder på ca 100 år och då utgör beståndet ofta
livsmiljöer för många ovanliga rödlistade arter, t.ex. insekter. Uppsala kommuns Fritid- och
Naturkontor har ett behov av mer information kring Uppsalas tallbestånd och tallticka, för att
kunna värna grov gammal tall i stadsplaneringen.
Alla tallbestånd inom Uppsala tätort fältinventerades med avseende på ålder, trädtäthet,
mängd sly, förekomst av tallföryngring och tallticka. Utifrån detta karterades Uppsalas
tallbestånd. Vidare undersöktes vilka variabler som påverkar sannolikheten för förekomst av
tallticka. Resultaten av den analysen användes till att skapa en modell för att förutspå
förekomst av tallticka i ett tallbestånd.
Studien visar att tall förekommer inom hela Uppsala tätort med koncentration till
Uppsalaåsens sträckning. Majoriteten av Uppsalas grönområden innehåller tall och då främst
äldre och gammal tall. Det finns endast ett fåtal större sammanhängande tallbestånd och de
flesta omges av bebyggelse och vägar. Tallticka förekommer inom en tredjedel av bestånden.
Värt att nämna är att talltickan observerats i parker i industriområdet Boländerna.
Sannolikheten för förekomst av tallticka ökar med ökad beståndsålder och med ökat antal
tallar i ett bestånd. 75 % av de 97 bestånden saknar tallföryngring. Föryngringspotentialen i
de övriga bestånden (25 %) är dock mycket god, med i medel 1 100-7 700 stycken
tallföryngringsträd per hektar.
De gamla tallbestånden rekommenderas att hållas öppna, genom att bl.a. undanhålla gran och
lövsly, för att gynna gammal tall, insektsarter och stadens friluftsliv. I de yngre bestånden,
som utgör Uppsalas framtida tallbestånd, bör tall friställas genom röjning av gran och lövsly
så att de kan utvecklas till grova gamla tallar. Tallföryngring ska i möjligaste mån gynnas i
samtliga bestånd, eventuellt genom plantering i de gamla bestånden. För att långsiktigt bevara
grov gammal tall i Uppsala bör gamla tallbestånd med tallticka och tallbestånd med mer
blandad ålder t.ex. Vårdsätraskogen uppmärksammas i stadsplaneringen.

Main title:Rumslig fördelning av grov gammal tall i Uppsala stad med tallticka som indikator på höga naturvärden
Authors:Hultman, Elin
Supervisor:Caruso, Alexandro
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Självständigt arbete/Examensarbete / SLU, Institutionen för ekologi
Volume/Sequential designation:2009:16
Year of Publication:2009
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:NATMP Natural Resources Programme 240 HEC
Department:(NL, NJ) > Dept. of Ecology
(S) > Dept. of Ecology
Keywords:tall, Phellinus pini, tallticka, Pinus silvestris, rumslig fördelning, naturvärden
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7981
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7981
Subjects:SLU > (NL, NJ) > Dept. of Ecology
SLU > (S) > Dept. of Ecology

Plant ecology
Language:Swedish
Deposited On:18 Oct 2017 10:59
Metadata Last Modified:18 Oct 2017 10:59

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits