Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Sedan täckrotplantornas introduktion i slutet av 1960 talet har man försökt att hitta
odlingsätt som minskar rotformationer (t ex rotsnurr och rotknän) hos plantorna. När
rötterna är deformerade ökar risken för instabilitet, stamkrökar, tjurved, rotröta och
rotbrott hos trädet. Många olika behållartyper har tagits fram under åren. En av de
senaste metoderna för att undvika deformationer går ut på att odlingsbehållarnas insidor
beläggs med en kopparbaserad färg. Metoden innebär att rötterna, då de kommer emot
den belagda kanten, slutar att växa på längden, roten går som i dvala. När sedan
plantorna tas ur behållarna återfår rötterna sin längdtillväxt.
Under hösten 2009 samlades 300 täckrotsplantor av gran (Picea abies) in från olika
lokaler i Alvesta-Växjö sbo. De var både kopparbehandlade (Cu-plantor) och icke
behandlade (kontroll) och de var från två planteringssäsonger hösten 2008 och våren
2009. I fält mättes höjd, toppskottslängd och stamdiameter. I laboratoriet räknades antal
rötter från tre delar av substratklumpen. Sedan torkades rötterna och vägdes.
Resultaten visar för flertalet variabler att kopparbehandlingen har positiv effekt på
plantornas utveckling både ovan och under jord. Detta syns tydligare på Cu-plantorna
från planteringssäsongen hösten 2008 jämfört med sin kontroll än de från våren 2009.
Detta kan bero på att Cu-plantorna från 2009 är i en tidigare etableringsfas än de från
2008.
Resultaten av denna studie tyder på att kopparbehandlingen uppfyller sitt syfte.
Plantorna etablerar sig bättre och har bättre tillväxt för flertalet variabler jämfört med
plantor odlade utan koppar. Rotknäna är signifikant färre hos Cu-plantorna under båda
planteringssäsongerna jämfört med kontrollplantorna. Detta tyder på att
rotdeformationerna är totalt färre hos plantor som har odlats i kopparbehandlade
odlingssystem.