Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Stump harvest could be found in the late 1970's and the early 1980's. And now when the prices on energy are high it has become an interesting topic again. This work has been conducted within Holmen Skog's stump harvest testing in Norrköping. The purpose was to: Investigate the time consumption for harvesting and forwarding of stumps and the distribution of time on the different work phases; Make an economic analysis of stump harvest; Evaluate the number of, and quality of, the soil preparation were no extra measure was taken; Make an overview of the market of stump harvest devices.

There are 3-4 different devices for stump harvest on the market and the most common is the Finnish device Pallari. It has been used in this study where harvest of ca 400 stumps has been studied and the time consumption has been recorded. The productivity of stump harvest was on average 4.1 tonTS/G0-tim and the mean size of the stump was 131 kgTS. Time consumption was different according to the diameter of the stump, tree species and the humidity of the soil. Stumps from spruce on fresh soil took less time to harvest than stumps from spruce on moist soil. Stumps from pine took more time to harvest than stumps from spruce. A stump with a diameter of 20 cm took 55-70 s to harvest and a stump with a diameter of 60 cm took 170-220 s to harvest. Due to the larger stumps higher volume was the production in tonTS/h considerable higher for large stumps. The cost for stump harvest and forwarding with this method was on average 77 SEK/MWh when 100 % of the stumps were removed. The average withdrawal was 54.7 tonTS/ha. Crane movement was the work phase that took the longest time, 48 % of the total time consumption was due to that phase. The number of soil preparation points was on average 3675 per hectare.

Stubbskörd var aktuellt på 1970-80-talet, och har med stigande energipriser återigen blivit en het fråga. Det här arbetet har utförts inom Holmen skogs stubbskördsförsök i Norrköping och syftet var att: undersöka tidsåtgången för skörd och skotning av stubbar samt fördelningen av tiden på olika arbetsmoment. Vidare utföra en ekonomisk analys av stubbskörd och bedöma antal och kvalité på markberedningspunkter efter stubbskörd där inga extra markberedningsåtgärder genomförs och sammanställa en översikt av marknadens olika stubbskördsaggregat.
Det finns 3-4 olika stubbskördsaggregat på marknaden, vanligast är det finländska aggregatet Pallari. Det har använts i den här studien där skörd av ca 400 stubbar har tidsstuderats. Produktiviteten vid stubbskörd var i medeltal 4,1 tonTS/G0-tim och medelstubben var på 131 kgTS. Tiden för att lyfta stubbar var beroende på stubbarnas diameter, trädslag och markens fuktighet. Granstubbar på frisk mark tog kortare tid att skörda än granstubbar på fuktig mark. Tallstubbar på frisk mark tog längre tid att skörda än granstubbar på frisk mark. En stubbe med diametern 20 cm tog ca 55-70 s att skörda och en stubbe med diameter 60 cm tog ca 160-220 s att skörda. Beroende på stora stubbars större volym blev ändå produktionen i tonTS/tim betydligt högre för stora stubbar. Kostnaden för stubbskörd och skotning med den här metoden var 77 SEK/MWh när 100 % av stubbarna tas ut. Det genomsnittliga uttaget var 54,7 tonTS/ha. Kranarbete var det moment som tog längst tid vid stubbskörd (48 %). Därefter följde rensning med 20 % och upplyftning med 18 % av tiden. Antalet markberedningpunkter var i genomsnitt 3675 stycken per hektar.