Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

A new Swedish political approach to forestry was initiated 1993, that put goals of production and environmental issues into equal importance to Swedish Forestry Law. Earlier nature conservation very often declaimed preservation the best way to conserve nature, but recently it is clear that many highly biological values are due to former land use or disturbance. Many old pastures or cultivations dominated by deciduous trees are today characterized by a dense overgrowth of Norway spruce. By actively paying attention to nature in forestry (nature restoration), it is possible to partly reconstruct habitats or disturbances that are necessary to favour the biological values.

The aim with this master thesis is to study the nature restoration, (NS, Swedish abbreviation), performed in 11 forest sites in the middle of Sweden 8-14 years ago. Since NS recently have become applied, it has never yet been evaluated. An appropriate inventory method was elaborated, with special attention to sapling regeneration, herbivore damage, influences on solitary trees and the amount of dead wood. All sites were then investigated in situ.

Results from the restored areas showed that stands were dominated by mixed tree species (37%) and that Norway spruce (23%), mostly was of the smallest diameters. Sapling species composition differed from the trees by means of a lower content of Norway spruce; only six percent. Almost half of (40%) all woody shoots were damaged by herbivores, when investigated. Saplings/sprouts in height of 20-150cm were more often and worse subjected to herbivory. One third of all shoots showed more than fifty percentage damage. Future stand development therefore heavily depends on the numbers of herbivores.

Most dead trees were fallen coincidentally, and age at death, direction and cause of death was well corresponded with the storms Gudrun 2005, and Per 2007. Logs of heavy coarse wood were missing in all sites.

Because the restored stands show a slightly different content of tree species than the surrounding environment, there is a good chance to transform these forest-sites into more deciduous biotopes. Accordingly, nature restoration, NS, was very successful.

Sammanfattning
Genom införandet av en ny svensk skogspolitik 1993 blev produktionsmål och miljömål likvärdiga i skogsvårdslagen. I naturvårdskretsar har man tidigare strävat efter att bevara naturen ostörd i möjligaste mån men på senare tid har det dock visats att vissa höga naturvärden uppstått på grund av tidigare markanvändning eller störning. Många före detta lövdominerade betes- och odlingsmarker präglas idag starkt av inväxande gran. Genom att aktivt använda naturvårdande skötsel, NS, i skogsbruket kan man delvis återskapa de naturtyper eller störningar som gynnar de höga naturvärden man vill bevara.

Syftet med det här examensarbetet är att studera den naturvårdande skötsel, NS, som utfördes för 8-14 år sedan inom 11 trakter i Mellansverige. Då användandet av NS är tämligen nytt har det inte tidigare varit möjligt att utvärdera metoden. En lämplig inventeringsmetodik arbetades fram med särskild tonvikt på föryngring och betestryck, påverkan på lämnade träd och mängd död ved. Samtliga trakter inventerades därefter i fält.

Resultaten från de utförda åtgärderna visade att trädslagsfördelningen dominerades av blandade trädslag (37%) och att gran, (23%), främst förekom i den klenaste diameterklassen. Föryngringens artsammansättning skiljde sig från trädslagsfördelningen genom ett betydligt lägre barrinslag; endast sex procent. Knappt hälften (40%) av alla vedartade skott var betade vid inventeringstillfället. Skott i 20-150cm höjd hade betats både oftare och kraftigare och ungefär var tredje skott visade över femtioprocentiga betesskador! Beståndens framtid beror därmed till stor del på det framtida betestrycket.

Den största avgången verkade ha skett slumpartat och såväl lågaålder, fallriktning och avgångsorsak stämde väl överrens med stormarna Gudrun, 2005, och Per, 2007. Grova lågor saknades vanligen inom samtliga trakter.

Eftersom de skötselåtgärdade trakterna uppvisade en annorlunda trädslagsfördelning än sin omgivning, finns det goda möjligheter att nå målet med att omvandla trakterna till mer lövrika biotoper. Därmed får åtgärderna anses som lyckade.

Genom införandet av en ny svensk skogspolitik 1993 blev produktionsmål och miljömål
likvärdiga i skogsvårdslagen. I naturvårdskretsar har man tidigare strävat efter att bevara
naturen ostörd i möjligaste mån men på senare tid har det dock visats att vissa höga
naturvärden uppstått på grund av tidigare markanvändning eller störning. Många före detta
lövdominerade betes- och odlingsmarker präglas idag starkt av inväxande gran. Genom att
aktivt använda naturvårdande skötsel, NS, i skogsbruket kan man delvis återskapa de
naturtyper eller störningar som gynnar de höga naturvärden man vill bevara.
Syftet med det här examensarbetet är att studera den naturvårdande skötsel, NS, som
utfördes för 8-14 år sedan inom 11 trakter i Mellansverige. Då användandet av NS är
tämligen nytt har det inte tidigare varit möjligt att utvärdera metoden. En lämplig
inventeringsmetodik arbetades fram med särskild tonvikt på föryngring och betestryck,
påverkan på lämnade träd och mängd död ved. Samtliga trakter inventerades därefter i fält.
Resultaten från de utförda åtgärderna visade att trädslagsfördelningen dominerades av
blandade trädslag (37%) och att gran, (23%), främst förekom i den klenaste diameterklassen.
Föryngringens artsammansättning skiljde sig från trädslagsfördelningen genom ett betydligt
lägre barrinslag; endast sex procent. Knappt hälften (40%) av alla vedartade skott var betade
vid inventeringstillfället. Skott i 20-150cm höjd hade betats både oftare och kraftigare och
ungefär var tredje skott visade över femtioprocentiga betesskador! Beståndens framtid beror
därmed till stor del på det framtida betestrycket.
Den största avgången verkade ha skett slumpartat och såväl lågaålder, fallriktning och
avgångsorsak stämde väl överrens med stormarna Gudrun, 2005, och Per, 2007. Grova lågor
saknades vanligen inom samtliga trakter.
Eftersom de skötselåtgärdade trakterna uppvisade en annorlunda trädslagsfördelning än
sin omgivning, finns det goda möjligheter att nå målet med att omvandla trakterna till mer
lövrika biotoper. Därmed får åtgärderna anses som lyckade.