Home About Browse Search
Svenska


Thunell, Anna, 2008. Kvalitet och ekonomi i utförandet av förstagallring baserat på olika gallrings- och underväxtröjningsprogram. SLU, Dept. of Forest Resource Management, Umeå. Umeå: SLU, Dept. of Forest Resource Management

[img]
Preview
PDF
483kB

Abstract

Stora Enso Skog has a long term contract regarding felling rights and silvicultural activities on forest owned by Bergvik Skog. In the autumn 2006, Bergvik Skog proposed a new thinning program, "Bergvikgallring". The new program implied an increased focus on extraction of smaller trees compared to the present thinning program, Stora Enso Skog's "Kvalitetsgallring". Furthermore, in the new program the thinning decision is based on a dominant height/stand density relation instead of a dominant height/basal area relation. For Stora Enso Skog, the new program raised the question of how to handle smaller trees and emphasized the importance of practicable routines in thinning operations.

The aim of this study was to compare Kvalitetsgallring and Bergvikgallring in terms of the quality and economy of thinning operations. Additionally, preclearance as a complement or substitute to the harvester's handling of small trees was evaluated. The study was conducted in a 32-year old first-thinning-stand dominated by spruce. A factorial block design was used, in which four combinations of thinning and preclearance were randomly assigned to study units of 0.1 ha in size. In total, the study encompassed 12 study units.

Higher harvester productivity was observed with Kvalitetsgallring, while there was no difference in volumes extracted between thinning programs. Consequently, the increased number of trees extracted could not compensate for the higher productivity when processing larger trees. Preclearance had positive effects on harvester productivity, but the study implied that loss of merchantable roundwood and the diameters of the cleared trees need to be considered when evaluating the economical outcome. For Bergvikgallring, the targets for stand density were difficult to meet, but this was also true for Kvalitetsgallring. There were no significant differences in target fulfilment between the two thinning programs. The results emphasized the importance of education, calibration, follow-up and feedback during thinning operations, especially when the new thinning program should be introduced at full scale.

,

Bergvik Skog har avtal med Stora Enso Skog avseende försäljning av avverkningsrätter och köp av skogliga tjänster. Bergvik Skog föreslog under hösten 2006 ett nytt gallringsprogram, Bergvikgallring. Det nya programmet innebar förändrat fokus vid utförandet av gallring, från uttag av ett färre antal träd i alla dimensioner enligt Stora Ensos nuvarande gallringsprogram Kvalitetsgallring, till ett större uttag av klena stammar. Dessutom ändrades gallringsmallen från en övrehöjd- och grundyterelation till att gälla relationen mellan övrehöjd och stamantal. Detta innebar ett ökat intresse inom Stora Enso Skog i hur klena stammar bör hanteras, samtidigt som vikten av en väl utarbetad rutin i gallringsarbetet aktualiserades.
Syftet med detta arbete var att jämföra Kvalitetsgallring och Bergvikgallring med avseende på kvalitet och ekonomi vid genomförandet av gallring, samt att utvärdera röjning som ett komplement/substitut till skördarhanering av klena stammar. Studien utfördes i ett 32-årigt grandominerat förstagallringsbestånd och genomfördes som ett randomiserat blockförsök, där 12 parceller om 0,1 ha lades ut och sedan tilldelades olika kombinationer av röjning och gallring.
Kvalitetsgallringskonceptet gav en högre produktivitet i gallring och lika stor volym i uttaget som för Bergvikgallring. Ett ökat uttag av antalet klena stammar kunde inte kompensera för avsaknaden av grövre stammar uttaget. Röjning hade positiva effekter på skördarens produktivitet, men studien indikerade att förlusten av gagnvirke liksom röjstammarnas diameter bör beaktas vid resultatutvärderingar. Målen för stamantal vid Bergvikgallringen var svåra att nå men inga signifikanta skillnader med avseende på måluppfyllnad kunde påvisas mellan gallringsmetoderna. Resultaten förtydligade vikten av väl utarbetade rutiner i gallringsarbetet där fortsatt stor vikt bör läggas på utbildning, egenkontroll/kalibrering, uppföljning och återkoppling då Bergvikgallringen skall introduceras på bredare front på Stora Enso Skog.

Main title:Kvalitet och ekonomi i utförandet av förstagallring baserat på olika gallrings- och underväxtröjningsprogram
Authors:Thunell, Anna
Supervisor:Lindroos, Ola
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik
Volume/Sequential designation:218
Year of Publication:2008
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:1140A Master of Science in Forestry, 300.0hp
Supervising department:(S) > Dept. of Forest Resource Management
Keywords:gallringsmall, egenuppföljning, måluppfyllnad, underväxtröjning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8620
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8620
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:SLU > (NL, NJ) > Dept. of Forest Resource Management
Forestry production
Language:Swedish
Deposited On:06 Nov 2017 12:53
Metadata Last Modified:06 Nov 2017 12:53

Repository Staff Only: item control page