Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Plant survival, plant damage and height growth were studied in nine wild cherry (Prunus avium L.) plantations in southern Sweden established between 2000 and 2002. All stands were located to the county of Småland. The survey was conducted during May and June in 2007. During the survey the height, diameter and quality of the cherry trees were recorded. In one stand, red – berried Elder (Sambucus racemosa L.) was a dominant species. In that stand the number of Elder bushes surrounding each cherry tree was recorded. Three of the stands were established on former forest land. The remaining six stands were established on sites previously used for agricultural purposes.

The tree survival and height development varied between the stands. In three of the stands a thin black strip of plastic was used to control weed competition. In these stands both the tree survival and height growth were higher than in the other stands. In these stands plant survival varied between 71 – 92 %. In the stands without plastic cover plant survival varied between 24 – 31 %. The cherry stands in Småland with the highest growth showed a growth rate similar to cherry stands in England. Red – berried Elder did not seem to have any influence on the height growth of cherry trees.

The stem quality with regards to stem straightness in the surveyed stands was in general very good. This is probably largely due to the fact that all the surveyed stands were fenced to prevent herbivores from browsing on the young cherry saplings.

The conclusion from this survey is that cherry tree establishment requires control of competing vegetation. Given the right circumstances the growth can possibly be comparable to British cherry stands. Cherry could therefore be an interesting alternative species for private forest owners willing to invest resources until the cherry stand is established.

Arbetet syftade till att följa upp tidig beståndsutveckling hos fågelbär (Prunus avium L.) planterad på det småländska höglandet och dess randområden med avseende på överlevnad, skador och höjd. Totalt undersöktes nio bestånd i Småland. Bestånden anlades åren 2000 – 2002 och inventerades under maj – juni 2007. Vid inventeringen noterades höjd, diameter och kvalitet på fågelbärsträden. För ett av bestånden, Jönköping 1, var druvfläder (Sambucus racemosa L. ) ett mycket påtagligt inslag. I det beståndet noterades även antalet fläderbärsbuskar som omgav fågelbärsträden. Tre av bestånden var anlagda på skogsmark, medan övriga bestånd var anlagda på tidigare åker – eller hagmark. Överlevnaden och höjdutvecklingen varierade mellan bestånden. I några bestånd hade man vid planteringen använt sig av svart odlingsplast för att hämma konkurrerande vegetation. I de bestånden var både överlevanden och tillväxten högre än för fågelbären i övriga bestånd. För de förra bestånden låg plantöverlevnaden mellan 71 – 92 %. För bestånden utan odlingsplast låg plantöverlevnaden mellan 24 – 31 %. Skillnaden i överlevnad var signifikant. Fågelbärsbestånden med den högsta tillväxten uppvisade en tillväxt som är jämbördig med tillväxten för fågelbärsbestånd i England. Druvfläder tycktes inte ha någon inverkan på fågelbärsträdens årliga eller totala höjdutveckling. Kvaliteten på de undersökta fågelbären var genomgående mycket god. Det beror troligen på det faktum att samtliga inventerade bestånd omgavs av ett skyddande viltstängsel som hindrat klövvilt från att beta på plantorna. Slutsatserna från den här undersökningen är att fågelbär för en lyckad etablering ska skyddas från vegetationskonkurrens. Vid rätt förutsättningar blir tillväxten hög, kanske rentav jämförbar med brittiska bestånd. Fågelbär kan därigenom vara ett mycket utvecklingsbart skogsodlingsalternativ för intresserade markägare som är beredda att satsa resurser för att säkerställa etableringen.