Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The aims of the silvicultural method natural regeneration of spruce (Picea abies L. Karst) in birch (Betula pendula and pubescens) shelterwoods are to establish a new stand of tree seedl-ings and to protect those from high groundwater levels, frost damages and grass competition during its first life years.
The aim of this work has been to (i) describe how shelterwood and stand characteristics influ-ence the results from using natural regeneration of spruce protected by a shelterwood of birch, and to (ii) compare those regeneration results with planting of spruce after soil scarification in clear-cut areas.
Totally 17 harvesting sites have been inventoried and 15 of those included natural regenera-tion in birch shelterwoods, and two were subjects to soil scarification and planting of spruce. The sites represented 7-10 year old final cuts and are located in the coastal (eastern) region of the province of Norrbotten in Sweden. In all areas shelterwood and stand characteristics, as well as the number of main crop seedlings and the height of the highest main crop spruce seedling, were estimated and registered in all areas. Furthermore, each site was divided into vegetation and soil humidity classes.
The average number of shelter trees and main crop seedlings were 188 and 1587 per hectare, respectively, but the variation was large. About half (53 %) of the main crop spruce seedlings had been regenerated before the shelterwood cut, and half (47 %) after cut. In parts of the stands that were dominated by Vaccinium-dwarf-shrub vegetation and broadleaved and nar-row-leaved grasses on mesic ground, the numbers of main crop seedlings were lower and the proportion of surfaces empty from seedlings was larger than in those parts of the stands where the vegetation was characterized by Carex and Equisetum species (Sedge/Horsetail-types) and by grass species on moist soils. The regeneration result was not as good in stands on coarse grained soils as in stands on fine grained soils, but this difference was not statistically signifi-cant. The numbers of main crop seedlings were lower in denser shelterwoods but the correla-tion between the number of main crop seedlings and number of shelter trees was very weak and had not significance. Also shelter tree height and basal area had little effect on the regene-ration results. The height of the highest main crop spruce seedling was consistently greater on clear-cuts where soil scarification and planting had been done, than among natural regenerated seedlings in birch shelterwoods, but the difference was not significant. The numbers of main crop seedlings were considerably higher in stands that had mesic soil, were dominated by dwarf-shrub vegetation or grasses and were scarificted and planted than in stands with birch shelterwoods with the same stand characteristics, but this state could not be statistically secured.
The large proportion advance growth spruce seedlings indicate that an inventory of these seedlings should be done before shelterwood cutting. A low number of advanced growth seedlings in such an inventory indicate that it is a large risk for unsatisfactory regeneration. The clearly better regeneration results on moist soils, compared to mesic soils, indicate that the later are unsuitable for using natural regeneration with birch shelter trees. The regeneration results in stands that was dominated by dwarf-shrub vegetation and had mesic soils, and were scarificated and planted was better than in stands with birch shelterwood with the same stand characteristics, this result suggests that scarification and planting is a better method to use in sites with these stand characteristics.

Föryngingsmetoden naturlig föryngring av gran (Picea abies L. Karst) under högskärm av björk (Betula pendula Roth. & Betula pubescens) har till syfte att skapa en god föryngring och skydda plantorna från högt grundvattenstånd, frostskador och gräskonkurrens under sina första levnadsår.
Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på och redovisa hur (i) skärmens och ståndortens egenskaper påverkar föryngringsresultatet vid användning av naturlig föryngring av gran under högskärm av björk, och (ii) jämföra dessa resultat med bestånd där plantering av gran efter markberedning har utförts på kalhygge.
Totalt har 17 hyggen inventerats varav 15 stycken med självföryngring under högskärm av björk och två med markberedning och plantering av gran som föryngringsmetod. Bestånden var 7-10 år gamla och belägna i östra Norrbottens kustregion. I varje bestånd taxerades antalet huvudplantor av olika trädslag och höjden av de högsta granhuvudplantorna. För varje be-stånd noterades även skärmens och ståndortens egenskaper och varje bestånd uppdelades i vegetations- och fuktighetsklasser.
Skärmarna hade i genomsnitt 188 skärmträd och 1587 huvudplantor per hektar men variationen var stor mellan bestånden. Av granhuvudplantorna var 47 % nyföryngrade och 53 % beståndsföryngrade. Bestånd med ristyper och grästyper på frisk mark hade lägre antal huvud-plantor och större andel nollytor än vegetationsklasserna starr/fräkentyp och grästyper på fuktig mark. Föryngringsresultatet var sämre för bestånd med jordarter som dominerades av grövre jordar än för bestånd med finare jordar men ingen statistisk säker olikhet kunde fast-ställas mellan de olika grovlekarna på jordarna. Antalet huvudplantor i bestånden var lägre när antalet skärmträd blev fler men sambandet var mycket svagt och kunde inte statistiskt säkras. Även skärmens höjd och grundyta hade liten inverkan på föryngringsresultatet och uppvisade mycket svaga samband, inte heller detta kunde statistiskt säkerhetsställas. Höjden av högsta granhuvudplantorna var genomgående högre för granhuvudplantor på kalhygge där markberedning och plantering utförts än för självföryngrade plantor i bestånd med skärm, men inget statistiskt säkert resultat kunde ges. På frisk mark med ristyp var antalet huvudplan-tor högre med markberedning och plantering än med skärm, inte heller detta kunde statistiskt säkerställas.
Den stora andelen beståndsföryngrade granplantor antyder att en kontroll av hur mycket beståndsföryngrade plantor det finns bör göras innan skärmhuggning utförs. Ett lågt antal plan-tor i en sådan kontroll indikerar att det är troligt att användning av naturlig föryngring under högskärm av björk ger dåligt föryngringsresultat. De klart bättre föryngringsresultaten på fuktig mark i jämförelse med frisk mark indikerar att frisk mark lämpar sig dåligt vid användning av högskärm av björk. Föryngringsresultaten i bestånd med ristyp på frisk mark och där markberedning och plantering utförts var bättre än i bestånd med björkskärmar med samma markfuktighet och vegetationstyp, detta tyder på att markberedning och plantering är en bättre metod att använda sig av på sådana ståndorter.