Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

In Sweden there are 354 000 private individuals owning forest. Of these forest owners there are at least two thirds that are self-employed, which means that about 215 000 forest owners conduct some kind of work in their own forest. Those numbers do not refer to firewood production, but every year 7.3 million piled cubic meters of firewood are used for heating Swedish households. This implies that many households are also producing firewood.

The objective of this study was to assess and analyse the small-scale firewood production in the Umeå-region in terms of persons engaged in the work, equipment used, produced volumes and share of forest-owning households involved in these activities. According to results from a questionnaire, the average firewood producing person is a man between 40-60 years old. The most common equipment used was circular saw combined with a hydraulic splitter (used by 24.5 % of the households). It was almost as common that households used a chainsaw combined with a hydraulic splitter (23.8 %). If offered a new piece of equipment for free, most households (51 %) would prefer a firewood processor. As much as 34 % of the households did not want to change their equipment at all. The equipment characteristics considered most important was that the equipment should be safe to use and reliable to run. The largest share of households (33 %) produced between 14-27 piled cubic meters of firewood per year. Households that primarily use firewood for heating produced more firewood than households that used firewood as complement to other heating sources. A majority (65 %) stated that their firewood production was not expected to change during the coming five years. About half (53 %) of the firewood producing households owned forest and thereby had free access to wood, but most households did not live on their forest property. Other kind of forestry or agriculture work was rare among the firewood producing households.

There is a large variety of firewood processing equipment available on the market, but this survey shows that many households used equipment with low productivity. This may be due to a will to minimize investment costs and also in many cases it is likely that the workers enjoy the exercise from firewood production. Despite the relatively high mean age (48 years) of workers in firewood production, the activity is likely to continue in the future since there is a large share of young workers and other heating alternatives are costly. Hence, the continuation of firewood production is indicated by an existing large body of young workers who most likely will find it profitable to produce firewood also in the future.

Keywords: Firewood, splitter, chopping, self-employment, questionnaire survey.

I Sverige finns 354 000 privata skogsägare. Av dessa är minst två tredjedelar själverksamma
vilket innebär att ca 215 000 personer utför någon typ av arbete i skogen. Denna
själverksamhet innefattar dock inte vedberedning, eftersom det arbetet inte ingår i den gängse
definitionen av skoglig självverksamhet. Men då det i Sverige förbrukas cirka 7,3 miljoner
travade kubikmeter brännved varje år för uppvärmning av småhushåll bör en stor del av dessa
hushåll även hugga ved.
Syftet med denna undersökning var att kartlägga och analysera hur den självverksamma
vedberedningen i Umeå-regionen ser ut, bland annat med avseende på använd utrustning,
vedberedarnas kön, ålder och arbetstid, produktionsvolym och andelen skogsägande hushåll.
Resultaten från den genomförda enkätstudien visar att den genomsnittlige vedberedaren är en
man och i åldern 40-60 år. Vanligast förekommande utrustning var klingkap i kombination
med hydraulklyv, vilket användes av 24,5 % av hushållen. Nästan lika vanligt var att använda
motorsåg i kombination med hydraulklyv (23,8 %). På en fråga om önskemål om ny
utrustning uppgav 51 % att de önskade byta till en kombimaskin om de fick byta utan
kostnad. Hela 34 % av hushållen ville dock inte byta sin utrustning mot en ny. De flesta
uppgav att de viktigaste egenskaperna hos utrustningen var att den är olycks- och driftsäker.
Den största andelen hushåll (33 %) tillredde årligen en vedvolym i intervallet 14-27 m³ travat
mått och produktionen var högre för de hushåll som hade vedpanna jämfört med de hushåll
som hade lokaleldstad. En majoritet (65 %) uppgav att deras vedproduktion inte kommer att
förändas under en femårsperiod. Drygt hälften (53 %) av de vedberedande hushållen ägde
egen skog och hade därigenom fri tillgång till vedråvara. De flesta vedberedarna som ägde
skog bodde inte på sin skogsfastighet. Bland de vedberedande hushållen förekom annat
skogsbruks- eller jordbrukarbete endast i liten omfattning.
Det finns idag avancerad vedkapningsutrustning med hög produktion men ändå visar
undersökningen att många vedarbetande valde en enklare och mindre produktiv utrustning.
Detta kan bero på dels att det är dyrt att investera i nya maskiner och dels på att den
vedarbetande ville få motion av arbetet. Trots att medelåldern bland vedarbetare är relativt
hög (48 år) tror jag inte att verksamheten kommer att dö ut eftersom fördelningen mellan
åldersklasserna var relativt jämn samt att kostnaderna för andra uppvärmningsalternativ än
vedeldning är höga. Fortlevnaden indikeras således av att en existerande stor andelen yngre
vedarbetare som med stor sannolikhet även i framtiden kommer att finna det lönsamt att
bedriva vedarbete.