Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The aim of this study is to describe a number of type stands of lodge pole pine in Norrbotten with respect on stem volume and total biomass. Further questions to answer is if there is stand characteristics that make the stands more suitable for pulpwood in early thinning, or if it is better to apply whole tree harvest. The study shall also give an indication if bio energy can be an economical interesting alternative for Sveaskog.

Sampled trees represented the variation in the different stands. Five trees were selected from each stand to represent that stand. Stem volume and biomass (kg dry weight (DW) per hectare) for each fraction was calculated. In total 20 trees were sampled for destructive above ground biomass estimation. The study was done i Morjärv, in the province of Norrbotten, Northern Sweden.

It was concluded, that there is a strong connection between stem volume and dry weight (DW), which interpret that stem density does not vary between the different stands. There was a small variation between stem volume and diameter in breast height (DBH) between the different stands. The results interpret that the weight of the crown is the same for trees with the same diameter, while the stem weight in relation to diameter vary between stands. The explanation seems to be that the stem forms vary between stands. For that reason, the additional harvest that could be achieved by whole tree harvest compared to traditional harvest varied between 61-85%.

It is clear, that the pattern of allocation vary in different types of lodge pole pine stands. This study indicated that whole tree harvest for bio fuel energy could be more profitable in early thinning. Further, existing volume functions for lodge pole pine seems to work well to estimate stem volume. For estimating different fractions from lodge pole pine, more work need to be done to develop biomass functions for this tree species.

På Sveaskogs marker finns ca 60 000 ha contortaskog varav ca 32 000 hektar av dessa finns
i Norrbotten. Stora arealer av dessa skogar börjar växa in i gallringsmogen ålder men den
praktiska erfarenheten av beståndsbehandling är fortfarande liten.
Syftet med denna studie är att beskriva ett antal typbestånd av contorta i Norrbotten
med avseende på stamvolym och totalbiomassa och om det finns beståndskaraktärer som
gör bestånden mer lämpliga att skörda som massaved i första gallring, eller om man ska
tillämpa träddelsavverkning. Studien skall även ge en indikation på om uttag av biobränsle
kan vara ett ekonomiskt intressant alternativ för Sveaskog.
Contortabestånden som studerats var av varierande kvalitet, från mycket fina contorta
-bestånd till riktigt risiga bestånd för att spegla variationen som återfinns i verkligheten.
Fem träd valdes ut i varje bestånd och dessa fick representera lokalen för bestämning av
stamvolym och biomassans olika fraktioner och dess storlek uttryckt i kg torrvikt per
hektar.
Det fanns ett starkt samband mellan uppmätt stamvolym och stammens torrvikt vilket
tyder på att stammens densitet inte varierar mellan de olika lokalerna. Sambandet mellan
stamvolym och brösthöjdsdiameter varierade något mellan de olika försökslokalerna.
Resultaten tyder på att kronans vikt är densamma för träd med samma diametrar medan
stammens vikt i förhållande till diametern varierar mellan lokalerna. Förklaringen tycks
ligga i att stamformen varierade mellan lokalerna. Av den anledningen blev merskörden
som kunde uppnås vid träddelsavverkning jämfört med att bara tillvarata stamveden olika
mellan de olika lokalerna 61-85%.
Beräkningarna som är gjorda tyder på att ett energiuttag kan löna sig bättre i första
gallring av contorta än konventionellt uttag av massaved. Kalkylexemplet visar dock på att
det är viktigt att karaktärisera bestånden med avseende på såväl möjlig skörd av stamved
som totalbiomassa för energiändamål innan åtgärdsbeslut fattas. Med de förutsättningar
som angetts i denna studie verkar ett energiveds uttag i form av träddelsavverkning kunna
ge ett betydligt bättre resultat än konventionell gallring. För ett säkrare beslutstöd behöver
dock biomassafunktioner utvecklas för contorta och empiriska data från olika typer av
avverkning i contortabestånd måste omsättas i nya kostnadsfunktioner.