Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

This master thesis has three purposes. The first purpose is to give a theoretical background of how to divide up forest estates and to study how the legal system for these matters works.
A literature study has been carried out to give the background and a theoretical model has been made for analysing the law cases. The first purpose also partly touched the decision process in dividing up forest estates from point of view of the law of land parcelling (FBL), point of view.

The second purpose is to examine effects of a change of production requirements in 3 cap.7 § FBL as regards dividing up forest estates of private forest owners. A qualitative investigation has been carried out to identify the underlying reasons why private forest owners in Värmland and Gästrikland are performing changes in their forest estate.

The third purpose is to analyse some economic aspects of the size of a forest estate.
The method to analyze these aspects is to simulate a mathematical formula considering fixed costs at cut. The formula contains variables which regard costs for moving harvesters upstart, of forest work and costs for loading harvesters machines on trailers.
The quantity of timber delivered from forest estates of different sizes is then taken through the sum of these costs. The economic results are in a next step related to 3 cap. 7 § FBL saying that the size of a forest estate is dependent of the production capacity of the soil.

As regards the first purpose it is shown by literature and law case studies. It shows that the law process for dividing up a forest estate, from a technically point of view, follows the same procedures as most other law cases. This means that appeal against a court sentence is being done to a higher level of court. A possible difference between cases regarding forest estates and other legal processes is that the decisions are more affected by authorities in the former case. The application of the law of parcelling land, FBL and its 5 and 7 §§, is due to the purpose of the forest estate. The seventh paragraph is mainly used for forest estates without farming area. The fifth paragraph is used when there are other possibilities for incomes than from forestry.

The results of the quantitative studies show that the dominating motives for dividing up a forest estate are silviculture efficiency family conflicts and economic aspects.

Economic calculations show that the intensity of thinning and final cut has a great impact on the economic result as regards the dependency of the size of the forest.
Forest estates which today are divided by means of 3 cap 5, 7 §§ FBL are in an economic point of view economically defendable. But if there will be a change (acceptance of lower production requirements) in this matter it would be easier to create even smaller forest estates. Then it probably would lead to a decrease of capital value in the created forest estates.

Detta examensarbete har tre syften. Första syftet är att undersöka vad fastighetsbildning är
och hur den rättsliga processen kring fastighetsbildningar fungerar. För att uppnå detta har en
litteraturstudie genomförts och en figur som strukturerar några aktuella rättsfall konstruerats.
Argument och resonemang vid fastighetsindelning grundade på 3 kap. 5 och 7 § FBL
(Fastighetsbildningslagen) har också berörts.
Andra syftet är att undersöka vad en eventuell ändring i produktionskravet i 3 kap. FBL 7 §,
där det anges att en nybildad fastighet bör ge en avkastning motsvarande 200-250m3sk/ha,
får för konsekvenser på fastighetsbildningen för privata skogsbrukare. Detta görs genom en
kvalitativ motivundersökning genom intervjuer av ett antal skogsägare i Värmland och
Gästrikland. Undersökningen syftar till att ta reda på motiven bakom redan gjorda indelningar
av skogsfastigheter.
Tredje syftet är att undersöka de ekonomiska aspekterna vid indelning av
skogsbruksfastigheter. Detta görs genom att studera fasta avverkningskostnader vid
avverkning. Ett bonitetsgrundat medelvirkesuttag för olika fastighetsstorlekar divideras sedan
med summan av dessa kostnader. Resultatet relateras sedan till lagrummet i 3 kap. 7 § FBL.
Resultatet av studier enligt det första syftet visar att den rättsliga processen i ett
fastighetsbildningsärende rent tekniskt är relativt likartad många andra rättsliga ärenden.
Ett exempel är att överklaganden av domstolsbeslut går vidare för prövning till högre rättslig
instans. Domskälen i ett fastighetsbildningsärende varierar beroende på att varje
fastighetsbildning är unik och att varje fall bedöms individuellt utifrån rådande skogspolitik.
Möjliga skillnader mot andra rättsliga processer är att fastighetsbildning i högre grad påverkas
av statliga myndigheter som lantmäteri, läns- och skogsstyrelse. Vid dessa instanser uttrycker
staten sitt intresse att verka för en bra fastighetsbildning. Vilket av lagrummen 3 kap. 5 eller 7
§ § FBL som tillämpas i ett fastighetsbildningsärende är beroende på vilken typ av fastighet
det är fråga om. Vid ombildning av renodlade skogsfastigheter tillämpas nästan uteslutande 3
kap. 7 § FBL. Lagrummet 3 kap. 5 § FBL tillämpas då fastigheten ger möjlighet till
sidoinkomster.
Resultatet av arbetet med det andra syftet visar att en förändring genom lägre produktionskrav
enligt 3 kap. 7 § FBL leder till en ökning av fastighetsbildningarna klyvning och avstyckning.
Viljan att göra en förändring av fastighetsstorleken verkade också vara störst hos
fastighetsägare som gör denna typ av fastighetsbildning. Några av motiven till förändring
visade sig ha samband med vara ekonomisk planering och konflikter i familjen.
Resultaten av studien enligt tredje syftet visar att dagens fastighetsbildningar är ekonomiskt
försvarbara. En eventuell lättnad (med möjlighet av bildning till mindre skogsfastigheter) i
3 kap. 7 § FBL kommer troligtvis att sänka lönsamheten, eftersom de mindre fastigheterna
enligt de ekonomiska kalkylerna blir mindre lönsamma. Resultaten visar också att
avverkningsintensiteten har en avgörande roll för kostnadsnivån.