Home About Browse Search
Svenska


Krekula, Karl Johan, 2007. Tekniska möjligheter för artificiell spridning av renlav. SLU, Dept. of Forest Resource Management, Umeå. Umeå: SLU, Dept. of Forest Resource Management

[img]
Preview
PDF
545kB

Abstract

Forestry and reindeer husbandry are entitled to use the same land for their operations. For this reason, conflicts occasionally arise between them. Soil scarification is a forestry operation which has a negative effect on the occurrence of reindeer lichen. Reindeer lichens are of crucial importance to reindeers and reindeer husbandry, especially in the winter when reindeers primarily feed on different lichen species (Cladina spp. and Cetraria spp.). Lichens are naturally spread through fragmentation and they are therefore suitable for artificial dispersal in the same manner. However, today there exist no technical system for dispersal of reindeer lichen.

The objectives of this work was (i) to gather data and information on commercial techniques that possible could be used/adjusted to disperse fragments of reindeer lichens, and (ii) to make a dispersal test with the selected technique in the field. The field test was carried out at Anokangas in Pajala Municipality. A Stihl BG 85 blower device was used for the dispersal test. An all-terrain quad-bike, equipped with a flatbed boggie wagon, was used to carry the blower. To measure the distance that the lichens were spread and the amount of lichen spread, three tarpaulins were placed out at 10-metre intervals. On each tarpaulin, three wooden plates (measuring 25 × 25 cm; 0.0625 sq m) were placed, to measure the amount of reindeer lichen at a distance of one, two and three metres respectively from the track driven. From the sample plates the reindeer lichens were collected and the dry weight (105°C, 24 h) was determined. In all, driving and spread of lichens was replicated10 times and 28 measurements were made of the distance that spread lichens reached. The number of samples to determine moisture content was 84. The mean value of the distance that lichens were spread was 3.0 metres, with a relatively large variation. At a distance of 1 and 2 metres from the driving track (place of dispersal) the amount of spread lichen was approximately 8-10 g/sq m. At a distance of 3 metres, the mean value was 3.0 g/sq m (with a variation down to zero in some measurements). The technical function of the blower was satisfactory except for two occasions when the feed pipe became clogged. Also, the fragmentation achieved with the blower device was good, the resulting size of the fragments varied between a few millimetres and 5 centimetres. In a theoretical example it was estimated that a 5 hectare clear cut area could be treated in 7.25 hours (1.45 h/ha). The driving speed was estimated to 3 km/h, the maximum spread width to 3 metres and the load capacity of the wagon to 250 kg. The dosage was assumed to be 10 g/sq m of dry reindeer lichen (1600 kg/ha). With these prerequisites the total dispersal cost would be ca 1765 SEK per ha.

To conclude, the results show that the used blower-technique could be appropriate to spread lichens in small-scale in a cost-efficient manner. However, to enable large-scale and cost-effective spread of lichens technical development is needed. Such development should not be too difficult; by e.g. using a blower with a capacity to spread lichens up to 7.5 m and having a wagon with the capacity to carry 500 kg the productivity should be doubled. The review made in this work on equipment available for dispersal of grain or other small particles supports the belief that technical development could be easily made.

,

Skogsbruk och rennäring är två areella näringar som har rätt att bruka samma marker för sin verksamhet. På grund av detta kan det uppstå konflikter dem emellan. Markberedning är en skoglig åtgärd som påverkar mängden renlav negativt. För rennäringen är marker med renbeteslavar av stor betydelse. Under vintern består renens föda främst av olika lavarter (Cladina spp. och Cetraria spp.). Lavar kan sprida sig genom fragmentering och borde därmed vara lämpliga att spridas artificiellt. Idag finns dock inget tekniskt system för artificiell spridning av renlav. Syftet med studien var därför att (i) sammanställa data över kommersiell teknik som kan vara möjlig att använda vid artificiell spridning av renlav (Cladina spp.), samt (ii) att utföra ett spridningsförsök med en utvald teknik. Försöket utfördes i Anokangas i Pajala kommun. Vid spridningen användes ett handburet blåsaggregat (Stihl BG 85) för att sprida fragmenterad renlav (Cladina spp.). Blåsaggregatet var placerat på boggiekärra med träflak som drogs av en fyrhjulig terränghjuling. För att mäta spridningslängd och mängd spridd lav, placerades tre presenningar ut med tio meters mellanrum. På varje presenning placerades tre provytor (träskivor 25 × 25 cm; 0,0625 m²) för att mäta mängden renlav på en, två respektive tre meters avstånd från körstråket. Från varje provyta samlades den utspridda renlaven in för att kvantifiera torrvikten (105°C, 24h). Totalt gjordes tio körningar. Spridningsresultatet registrerades i 28 mätningar och 84 torrviktsprover insamlades. Medelvärdet för längdspridningen var 3,0 meter, med relativt stor variationen. Medelvärdet för utspridd renlav var cirka 8-10 g/m², på en och två meters avstånd från spridningspositionen. På tre meters avstånd var medelvärdet 3,0 g/m², med spridning ner till noll för några mätningar.
Den tekniska spridningsfunktionen fungerade bra, förutom att det vid två tillfällen uppstod problem med att inmatningsröret blev igensatt. Sönderdelning till fragment utfördes effektivt med blåsaggregatet. Fragmentens storlek blev från några millimeter upp till fem centimeter. I ett teoretiskt beräkningsexempel uppskattades att ett fem hektar stort hygge skulle klaras av på cirka 7,25 timmar med den utrustning som här använts (1,45 tim/ha). Körhastigheten bedömdes kunna vara tre km/h, spridningsbredden sattes till tre meter och lastkapaciteten var angiven till 250 kg. Lämplig spridningsdos bedömdes vara 10g/m² torr renlav (320 kg/ha). Total spridningskostnad per ha med dessa förutsättningar skulle bli ca 1765 kr.
Sammantaget visar resultaten att ett blåsaggregat liknande Stihl BG 85 möjliggör förhållandevis effektiv spridning av renlav inom mindre områden. För storskalig kostnadseffektiv spridning krävs dock teknisk utveckling. En sådan teknisk utveckling bör inte vara speciellt svår. Om man, exv., kunde öka spridningsbredden till 7,5 meter och höja lastkapacitet till 500 kg, kan tidsåtgången halveras. Den genomförda tekniksammanställningen visar också att det finns tekniska alternativ som redan idag kan medföra högre spridningsprestation och därmed lägre kostnader.

Main title:Tekniska möjligheter för artificiell spridning av renlav
Authors:Krekula, Karl Johan
Supervisor:Nordfjell, Tomas
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik
Volume/Sequential designation:165
Year of Publication:2007
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:MSc Forestry
Supervising department:(S) > Dept. of Forest Resource Management
Keywords:renlav, spridning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8814
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8814
Subjects:SLU > (NL, NJ) > Dept. of Forest Resource Management
Forestry - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:15 Nov 2017 10:05
Metadata Last Modified:15 Nov 2017 10:05

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits