Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Under de senaste årtionden ha det anlagts en mängd miniparker som kallas för Pocket parks, som fungerar som gröna oaser i stadsmiljön. Som komplement till detta finns en tanke som att anlägga Pocket-parks i form av Pocket woods, som utformas som skogsbestånd.
Bostadsgårdar till hyreslägenheter har ofta en utslätad karaktär och ett standardiserat växtmaterial, och kan sägas vara relativt outnyttjade och ostimulerande. En ny tanke
är att föra in så kallade Pocket-woods på en bostadgård
för hyreslägenheter på väster i Lund, med relativt lite använd utomhusmiljö. Det finns idag inte några direkta förebilder i Sverige för hur man skulle kunna utforma och genomföra konceptet Pocket-woods. Via skogsmiljöerna i Landskapslaboratoriet i Alnarp, finns det möjlighet att studera olika bestånd med olika ålder och bearbetningsgrad, där man i praktiken kan undersöka hur dessa bestånd kan se ut och fungera över tid.
Här presenteras tre olika förslag för hur Pocket woods kan utformas och vilken funktion och upplevelse dessa kan tänkas ha. Förebild för design och skötsel är tre olika skogsbestånd i Landskapslaboratoriet i Alnarp och den tänkta placeringen för implementeringen av Pocket Woods är på en bostadsgård i Lund. Utifrån beståndens skilda förutsättningar diskuteras möjligheter och problem för konceptet Pocket woods.
Det som fångar essensen av en Pocket Park, eller en Pocket wood, är att det är en liten grön ficka i staden omsluten av bebyggelse och stadens brus. Just dessa stora bostadsgårdar på Väster i Lund passar utmärkt för att anlägga en Pocket wood, och det finns goda möjligheterna för att erbjuda en vegetationsmässigt rik och estetisk tilltalande miljö. Men det är också viktigt att förstå att olika design och ger olika funktion. Problem som kan uppstå är hur man praktiskt ska kunna sköta bestånden, och att naturlika planteringar kan upplevas som otrygga.