Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Improved animal health and alleviation of livestock diseases with high impact in developing countries have direct effects on poverty reduction as livestock has been estimated to account for 70% of the livelihoods of the world's poor. In Lao PDR 85% of the population lives in areas dependent on agriculture, and sale of livestock is estimated to account for their largest cash income. Smallholder farmers produce almost all of the livestock, and pigs are raised by 64% of the Lao households. In the low input-low output system used in Lao PDR losses due to disease are seen in pigs and Classical Swine Fever has in a recent study been pointed out as the most important disease.

During this study, four villages in the Bolikhamxay province in the central of Lao PDR were included into a surveillance programme on Classical Swine Fever set up by Australian Centre for International Agricultural Research (ACIAR). In the first part of the study, information on Lao farming systems was collected from literature and field visits. Thereafter the four villages to be included were visited with the aim to undertake a robust descriptive analysis of pig health and production and to make recommendations for future surveillance and data collection in the project. All fieldwork was done in cooperation with staff linked to the ACIAR project ASI/2003/001.

Information on pig management was collected with the help of a Baseline Questionnaire Form previously used in the ASI/2003/001 project and by village walks. The information was analysed together with data from six villages already included in the project. A qualitative analysis was conducted from the information and a quantitative analysis started using Epi Info version 2002.

The study showed major problems in pig management. A need for increased knowledge in disease prevention and action during disease outbreak was observed amongst the farmers and the animal health workers. Insufficient communication between farmers and the extension workers and difficult accessibility to the villages also showed great impact. Introduction of participatory research and extension approaches could contribute to the project and the study showed a demand for a more gender sensitive approach as pig husbandry is almost exclusively carried out by women.

Förbättrad hälsa hos husdjur i utvecklingsländer har stor betydelse för att minska
fattigdomen eftersom husdjur beräknas stå för 70% av fattiga människors
leverbröd. I Laos bor ca 85% av befolkning i rena jordbrukssamhällen och handel
med husdjur och produkter från dessa står för deras största inkomst. Nästan all
boskap hålls av småbönder och 64% av hushållen i Laos föder upp grisar. Stora
förluster i grisproduktionen orsakas av ohälsa och Klassisk svinpest blev i en
nyligen publicerad studie utsedd till den viktigaste sjukdomen bland grisar i Laos.
Syftet med denna studie var att i några byar analysera hälsa och produktion i
grishållningen samt att utarbeta rekommendationer för framtida
övervakningsprogram och datainsamling i byar med låglandsjordbruk. Fyra byar
kom att inkluderas i ett program för Klassisk svinpest startat av Australian Centre
for International Agricultural Research (ACIAR) i Bolikhamxay-provinsen i
centrala Laos. Första delen av studien utgjordes av insamling av information om
djurhållning i låglandsjordbruk med hjälp av litteraturstudier och fältbesök.
Därefter besöktes de fyra byarna och fakta om grisskötseln sammanställdes
genom en rundvandring till de flesta av byns grisbönder och med hjälp av ett
svarsformulär som tidigare använts i ACIAR programmet ASI/2003/001.
Informationen analyserades sedan kvalitativt tillsammans med data från sex byar
som sedan tidigare var inkluderade i programmet. En kvantitativ analys av
informationen från de fyra nya byarna påbörjades också med hjälp av ett
epidemiologiskt dataprogram.
Resultat från studien visade stora problem i grishållningen avseende inhysning,
nutrition, avel och sjukdomar. Ett stort behov av ökade kunskaper vid
sjukdomsutbrott men också för att förebygga sjukdomar observerades. Även
kommunikationen till byarna och samarbetet mellan djurhälsoarbetarna och
bönderna visade möjlighet till förbättring. Ett utvecklat samarbete med bönderna
vid utformning av programmet skulle kunna tillföra mycket. Studien visade också
ett behov av ökad genusmedvetenhet i programmet då grisskötseln framförallt
bedrevs av kvinnor, men merparten av kommunikationen skedde utan deras
medverkan.