Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Örsundaån mynnar i Ekoln, som är en relativt avgränsad fjärd i Mälaren. En karaktärisering
av Örsundaåns avrinningsområde har genomförts. Målet var att få en uppfattning om olika
källors bidrag med närsalter till Ekoln. Avrinningsområdet granskades och provpunkter för
vattenprovtagning valdes ut för att ge en uppfattning om betydelsen av marknyttjandet.
Speciellt skulle skogens betydelse som källa belysas, då det finns inte så mycket data om
detta. Provpunkterna delades upp i tre olika grupper beroende på hur de representerade olika andel åker- och ängsmark i avrinningsområdet. Skogspunkterna hade mindre än 5 % åker- och ängsmark i sina respektive avrinningsområden. Jordbrukspunkterna representerade minst ca 40 % åker- och ängsmark, medan två resterande provpunkter utgjorde en "blandgrupp".

Vattenproverna som samlades in vid fyra tillfällen under år 2005 analyserades med avseende
på olika kväve- och fosforfraktioner.

Resultaten visar att områden med stor andel åker- och ängsmark hade högre halter av
totalkväve än de med mindre.

För totalfosfor var värdena som högst vid snösmältningen då samtliga värden var högre än
0,150 mg/l. Sådana höga halter förekom inte vid andra provtagningstillfällen.
Typvärden för totalkväve blev 1,45 mg/l vid lågflödesperioden och 1,50 mg/l vid högflöde.
För totalfosfor blev skillnaderna tydligare: 0,057 mg/l vid lågflöde och 0,139 mg/l vid
högflöde.

43 % av hushållen i området har enskilda avloppssystem. Dessa bidrar till att en
förhållandevis stor andel av närsaltsbelastningen. Humanproducerad urin och fekalier
påverkar sålunda vattenkvaliteten på ett negativt sätt.

Avloppsreningsverken bidrar bara med en mindre andel fosfor och kväve till vattendraget:
240 kg respektive 16 000 kg. Den årliga totala belastningen från Örsundaån till Ekoln är
omkring 100 gånger så stor.