Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

One key factor in silviculture today is sustainability. In order to achieve sustainability it may be important to restore lost nutrients to the forest after clearcutting. In order to calculate the removal, you need to know how much of different elements you will find in different tree compartments. The aim of this study was to investigate if the concentration of elements in different tree compartments of spruce (Picea abies (L.) Karst) were related to the moisture conditions of the site. Five plots at Risfallet (60º 21´ N, 16º 13´ E), was placed along a moisture gradient in a 40- year spruce stand. Stemwood, bark, branches and needles were analysed for 25 different elements. Most elements did not show any significant variation with the site moisture but there were some important exceptions. The concentration of Cd in needles was twice as high on peat compared with mineral soil and Al and K in needles had the highest concentration on the mineral soil. K did have the highest concentrations close to the border between groundwater recharge and discharge areas, Mg did have the highest concentrations in the groundwater discharge area. The concentration of the elements B, Sr, Na, Si, Cu, Zr, Zn, Mn, N and Ti did not affect by the moisture in the soil along the gradient. The rest of the elements (Co, Cr, V, Mg, Ni and Ca) showed tendencies to vary with soilmoisture but the observed differencies were not statistically significant.

För att skogsbruket skall vara uthålligt på längre sikt är man intresserad
av att återföra lika mycket näringsämnen som man tar bort ur ekosystemet vid
skörd. En förutsättning för att bestämma hur mycket som förs bort vid skörd är att man
vet hur mycket av olika element som träden innehåller och hur de är fördelade i trädet.
Syftet med denna studie är att undersöka hur variation i markfuktigheten påverkar koncentrationerna
av olika element i ved, bark och grenar hos gran (Picea abies (L.) Karst).
Materialet till undersökningen insamlades vid Risfallet (60° 21’ N, 16° 13’ Ö). Provtagningslokalen
ligger omkring 220 m ö h i Hedemora kommun. Fem provytor fördelades
längs en sluttning i NV riktning med ett 40- årigt bestånd av gran. Ved, bark, gren och
barrprover analyserades med avseende på elelentkoncentrationer. De flesta element visade
inga tecken på att variera med markfuktigheten, men det fanns några viktiga undantag.
Halterna av Ba, Ni, Pb, K och Sr i stamved var signifikant högre på torrare provytor
än på fuktiga provytor. Koncentrationen av Cd i barr var mer än dubbelt så hög på
torvmark än mineraljord och Al och K koncentrationerna var högre i samtliga träddelar
på mineraljord jämfört med provytor på torvmark. Hos K tenderade alla träddelar till att
ha den högsta koncentrationen i närheten av gränsen mellan in- och utströmmningsområde.
Mg tenderade till att ha de högsta koncentrationerna i alla träddelar i utströmmningsområdet.
Koncentrationen av Ba och Al i bark var signifikant högre på de
torrare delarna längs gradienten. Många ämnen visade signifikanta skillnader mellan olika
träddelar längs hela fuktighetsgradienten . Cu, N, Fe, P, Zn och K hade signifikant högre
koncentrationer i stamveden jämfört med övriga träddelar. Koncentrationen av Pb, Cu
och Fe i grenar var signifikant högre jämfört med övriga träddelar. Ämneskoncentrationerna
av B, Sr, Na, Si, Cu, Zr, Zn, Mn, N och Ti verkade vara opåverkade av fuktighetsgradienten.
Övriga ämnen som studerats (Co, Cr, V, Mg, Ni och Ca) visade tendenser
men inte statistisk signifikans.