Home About Browse Search
Svenska


Vargmar, Karin, 2009. Behandlingsresultat av kliniska mastiter : en studie av mastitbehandlingar utförda i mjölkkobesättningen på Jälla naturbruksgymnasium 1997-2008. SLU, Dept. of Clinical Sciences, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Clinical Sciences

[img]
Preview
PDF
635kB

Abstract

Mastitis is an important disease in dairy cattle. It is very costly for the farmers and affects a large number of animals. Few studies have been made investigating the outcome of treatment for acute clinical mastitis under Swedish conditions, and it can be problematic to use the results in foreign studies since both the microbial flora as well as treatments may be different from the situation in Sweden. In this project we have investigated data on clinical mastitis and antibiotic treatment in the dairy herd at Jällaskolan, Uppsala based on recordings during the last ten years. The material includes both Swedish Red (SRB) and Swedish Holstein (SLB) breeds, which have been kept at the farm under similar conditions. The data contains registrations concerning the mastitis: date of outbreak, antibiotic treatment and bacteriological examination; as well as registrations regarding the individual cow such as cow-number, lactation number, date of calving and the interval between calvings. We have studied cases of acute clinical mastitis and the evaluation of treatment has been made based on bacteriological testing of the milk five weeks after treatment. In cases where this has not been applicable it has been registered if the cow e.g. was dried off, culled or got new mastitis.

The data of cows which have had mastitis show that, the frequency of mastitis was higher in SLB-cows compared to SRB-cows. Furthermore, the proportion of mastitis during the first lactation was larger for the SLB, while the distribution was more evenly spread over the first lactations for the SRB-breed. The hind udder quarters were more often infected than the front quarters. There was no difference in the results of the treatments or infecting agents between front and hind quarters, respectively. Most of the mastitis occurred early in lactation, 25 % during the first week after parturition and 40 % of the total number of mastitis cases debuted between one week before and three weeks after calving.

When comparing the microbial flora causing mastitis at Jälla with that found in studies at a national basis we discovered some differences. The proportion of mastitis caused by coagulase negative staphylococci (KNS) was higher at Jälla (19 %) than in a nationwide study (6 %). The cases of mastitis caused by Staphylococcus aureus (Sa; 15 %) and Streptococcus dysgalactiae (Srd; 10 %) were on the contrary fewer than reported in the national investigation (21 % and 16 %, respectively). Not only were the KNS-infections more common at Jälla, additionally a high proportion of the infecting strains were producing penicillinase (+), i.e. resistant to penicillin (34 % to be compared with 12.5 % reported in a national study).

When investigating which bacteria that caused mastitis in animals that had mastitis for the first time compared to animals with previous cases of mastitis we found that the proportion of KNS infections as well as cases with no bacterial growth in the milk-sample were larger in cases with first-time-mastitis. In animals that had more than one previous case of mastitis the proportion of infections caused by KNS + as well as Streptococcus uberis (Sru) was higher than among cows with mastitis for the first time. When the animals five weeks after treatment had growth of the same agens that caused the acute mastitis it was most often infections by Sa and KNS. If other bacteria were found in the milksample it was in most cases KNS +.

The most common antibiotic treatment was penicillin (pc) (77 %) followed by a combination of pc and fluoroquinolone (9 %) and fluoroquinolone alone (6 %). When studying treatment of Escherichia coli (Ec) mastitis we found no differences between the treatment results when using pc, fluoroquinolone, or pc and fluoroquinolone in combination.

Overall, 29 % of the treated animals were bacteriologically negative in milk five weeks after treatment. Twentytwo % had growth of another bacteria than the one causing the acute mastitis episode and 9 % had growth of the same bacteria. A difference was seen comparing Ec and Sa mastitis. After Ec mastitis more animals were free of Ec bacteria in milk (44 % vs 21 %) and less animals had any kind of mastitisbacteria in the milk sample (23 % vs 39 %). After KNS infection only 31 % of the animals were bacteriologically negative in milk 5 weeks after treatment.

,

Mastit är en viktig sjukdom i mjölkkobesättningar, varje fall är ekonomiskt kostsamt och dessutom drabbar sjukdomen många djur. Få studier är gjorda över behandlingsresultaten av akuta kliniska mastiter under svenska förhållanden och det går inte alltid att överföra resultat från utländska studier då dels bakterieflora och dels behandlingsregimer skiljer sig från de svenska. I detta examensarbete har vi undersökt ett datamaterial över mastiter och mastitbehandlingar på Jällaskolans mjölkkobesättning under de senaste 10 åren. Materialet omfattar både Svensk Röd och vit Boskap (SRB) och Svensk Holstein (SLB) som har hållits under samma betingelser. Förutom information om mastiten såsom när den brutit ut, behandling och bakteriologiska analyser så innehåller materialet även registreringar över individnummer, kalvningsdatum och kalvningsintervall. De mastiter som studerats är akuta kliniska mastiter och bedömningen av status efter behandling har gjorts på grundval av rutinmässiga bakteriologiska undersökningar av mjölken fem veckor efter behandling, eller om detta inte varit möjligt, genom andra registreringar om djurets öde exempelvis sinläggning, slakt eller ny klinisk mastit. Av de kor som haft mastit så hade SLB-korna fler mastiter än SRB-korna. Dessutom var andelen mastiter under första laktationen högre än i senare laktationer hos SLB-korna medan fördelningen var jämnare mellan de första laktationerna hos SRB. Infektion var vanligare i bakre juverdelarna men vi kunde inte visa några signifikanta skillnader i behandlingsresultat eller infekterande agens mellan fram- och bakjuverdelar. De flesta mastiterna bröt ut tidigt under laktationen, 25 % av det totala antalet mastiter debuterade första veckan efter kalvning och 40 % av mastiterna inträffade mellan en vecka innan och tre veckor efter kalvning. Då vi jämförde förekomsten av de agens som orsakade mastiterna på Jälla med undersökningar som gjorts över landet som helhet fann vi vissa skillnader. Andelen mastiter orsakade av koagulasnegativa stafylokocker (KNS) var högre på Jälla (19 %) än i rikstäckande studier (6 %). Andelen mastiter på grund av infektion med Staphylococcus aureus (Sa) var 15 % och andelen orsakade av Streptococcus dysgalactiae (Srd) 10 %, vilket är lägre än i uppgifter avseende hela landet (21 % respektive 16 %). Förutom att KNS-infektioner var vanliga på Jälla så var även en hög andel av KNS-stammarna penicillinasproducerande (+) dvs penicillinresistenta (34 % att jämföra med 12,5 % i den landsomfattande studien). Vi undersökte vilka agens som drabbade korna vid förstagångsmastiter jämfört med senare mastiter. För förstagångsmastiterna var KNS-infektioner vanligare och även negativa odlingsresultat. Av senare mastiter var en högre andel orsakade av KNS + och även av Streptococcus uberis (Sru). I de fall där djuren fem veckor efter behandling hade kvar samma bakteriestam som vid den akuta mastiten var det framförallt vid infektioner av Sa och KNS. Om en ny bakterie etablerat sig efter fem veckor rörde det sig i flesta fall om KNS +.
Penicillin (pc) var det antibiotikum som var vanligast vid behandling (77 %), därefter kom pc och fluorokinoloner i kombination (9 %) och fluorokinoloner (6 %). När vi tittade närmare på behandlingar av mastiter orsakade av Escherichia
2
coli (Ec) fann vi inga skillnader i behandlingsresultaten mellan behandlingar med pc, fluorokinoloner respektive pc kombinerat med fluorokinoloner. Oberoende av agens var mjölken hos 29 % av mastitfallen bakterienegativ fem veckor efter behandling, 22 % hade växt i mjölken av en annan bakterie än den som orsakat den akuta mastiten och 9 % hade växt av samma bakterie. När det gällde enskilda agens sågs en skillnad mellan mastiter orsakade av Ec och Sa då fler djur blev bakterienegativa efter Ec mastiter (44 % respektive 21 %) och färre djur hade bakterieväxt av någon juverpatogen över huvud taget i mjölkprovet (23 % respektive 39 %). Efter infektion med KNS var bara 31 % av djuren bakteriefria fem veckor efter behandling.

Main title:Behandlingsresultat av kliniska mastiter
Subtitle:en studie av mastitbehandlingar utförda i mjölkkobesättningen på Jälla naturbruksgymnasium 1997-2008
Authors:Vargmar, Karin
Supervisor:Östensson, Karin
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Veterinärprogrammet
Volume/Sequential designation:2009:17
Year of Publication:2009
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:3050A Veterinary Medicine Programme (admitted before July 1, 2007) 330 HEC
Department:(VH) > Dept. of Clinical Sciences
Keywords:mastit, antibiotika, behandlingsresultat, nöt
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7879
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7879
Subjects:SLU > (VH) > Dept. of Clinical Sciences
Veterinary science and hygiene - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:17 Oct 2017 06:20
Metadata Last Modified:17 Oct 2017 06:20

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits