Home About Browse Search
Svenska


Arnljot, Anna-Karin, 2009. Upprepad administrering av trimetoprim/sulfadiazin till neonatala föl : plasmaproteinbindning och effekt på serumbilirubinkoncentrationen. SLU, Dept. of Clinical Sciences (until 231231), Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Clinical Sciences (until 231231)

[img]
Preview
PDF
183kB

Abstract

Today most dosages used in horse medicine are based on studies in adult horses. Since there are differences between adult and neonatal horses with respect to different pharmacological parameters this can cause problems when administring drugs to neonatal foals. Neonatal sepsis is a common cause of morbidity and mortality in foals and aggressive antibiotic treatment is needed immediately when sepsis is suspected. In Sweden the combination of trimethoprim/sulphadiazine and bensylpenicillin is often used as the initial treatment. When administering drugs, interactions can occur between the drugs and endogenous substances. An example of such an interaction is called "displacement" and refers in this case to the competition for binding places on plasma proteins between drugs and highly protein-bound enogenous substances. Drugs that themselves are highly protein-bound are at a greater risk for displacement. Bilirubin is an example of an endogenous substance that to a great extent (>99 %) is bound to albumin. When displacement occur more free unconjugated bilirubin becomes available systemically and to a greater extent can pass the blood-brain barrier and cause cellular damage, so called kernicterus. Kernicterus has mostly been reported in neonatal children and is rarely seen in animals. Kernicterus in foals in association with trimethoprim/sulfadiazine treatment has not been reported but it is theoretically possible that also foals could be affected. The aims of the study were to evaluate the dosage used today and its safety with respect to displacement of bilirubin.

Seven healthy foals were treated with trimethoprim/sulfadiazine, 15 mg/kg q 12 h for three days. Blood samples were taken daily at the same time points during four days and the concentrations of total protein, albumin and bilrubin (total, conjugated, unconjugated and free unconjugated) were analysed in plasma. Blood samples were taken at the same time points in a matched control group with seven healthy foals. No differences in levels between the different parameters were seen betweeen the foals treated with trimetoprim/sulfadiazin and the controls. The concentration of free unconjugated bilirubin was analysed with equilibrium dialysis and no differences were seen between the foals treated with trimetoprim/sulfadiazin and the control group. The protein binding was 23 % for trimethoprim and 14 % for sulfadiazine, which is a bit lower than the protein binding measured in adult horses at 35 % and 20% respectively. The results in this study, and the clinical experience without reported cases of kernicterus associated with treatment of trimethoprim/sulfadiazin, implies that the dosage used today does not seem to enhance the risk of kernicterus in neonatal foals. One should, however, consider that this study was performed on clinically healthy foals. Since it is known that many diseases affect the turnover of different endogenous and exogenous substances, further studies are warranted in which focus should be put on septicaemic foals, younger neonatal and prenatal foals.

,

Idag bygger de flesta doseringsangivelser inom hästmedicinen på data från vuxna
hästar. Detta kan skapa problem då läkemedelsomsättningen hos neonatala föl kan
skilja sig från omsättningen hos vuxna hästar. Neonatal sepsis är en vanlig
anledning till morbiditet och mortalitet hos föl och kräver snabbt insatt
antibiotikabehandling. I Sverige används ofta kombinationen
trimetoprim/sulfadiazin tillsammans med bensylpenicillin. Vid användning av
läkemedel kan interaktioner mellan läkemedlen och endogena substanser inträffa.
Ett exempel på detta är så kallad ”displacement” där det uppstår en
konkurrenssituation mellan läkemedlet och endogena substanser om
bindningplatser på plasmaproteiner. Detta gäller framför allt endogena substanser
med hög proteinbindningsgrad och risken för displacement är större vid
användning av ett läkemedel som själv har hög proteinbindningsgrad. Bilirubin är
ett exempel på en endogen substans med hög proteinbindningsgrad, > 99 %. Vid
displacement innebär detta att fritt okonjugerat bilirubin i större utsträckning
riskerar att passera blodhjärnbarriären och orsaka skada, så kallad kernikterus.
Kernikterus har framförallt rapporterats på neonatala barn och är väldigt sällsynt
hos djur. Kernikterus på föl i samband med trimetoprimsulfabehandling finns inte
rapporterat men teoretiskt är det fullt möjligt att föl skulle kunna drabbas. Denna
studie syftar till att undersöka om den nuvarande doseringen för
trimetoprim/sulfadiazin är säker att använda för neonatala föl med avseende på
displacement av bilirubin.
Sju kliniskt friska varmblodiga travarföl injicerades intravenöst med
trimetoprim/sulfadiazin i doseringen 15 mg/kg q 12 h under tre dagar. Blodprov
togs dagligen vid samma tidpunkt i fyra dagar och koncentrationen totalprotein,
albumin och bilirubin (totalt, konjugerat, okonjugerat samt fritt okonjugerat) i
plasma analyserades. Blodprov togs vid samma tidpunkter hos en matchad
kontrollgrupp på sju friska föl. Inga skillnader i nivåer av de olika parametrarna
kunde ses mellan fölen som behandlats med trimetoprim/sulfadiazin och
kontrollgruppen. Koncentrationen fritt okonjugerat bilirubin analyserades med
hjälp av jämviktsdialys och inte heller där sågs några skillnader mellan fölen som
behandlats med trimetoprim/sulfadiazin och kontrollgruppen.
Proteinbindningsgraden uppmättes till 23 % för trimetoprim och 14 % för
sulfadiazine, vilket är lägre än proteinbindningsgraden för vuxna hästar på 35 %
respektive 20 %. Resultaten i denna studie, samt den kliniska erfarenheten med
avsaknad av rapporterade fall av kernikterus på föl i samband med
trimetoprim/sulfadiazinbehandling, tyder på att den dosering av
trimetoprim/sulfadiazin som idag används inte ökar risken för kernikterus hos
neonatala föl. Denna studie har dock utförts på kliniskt friska föl. Eftersom man
vet att diverse sjukdomstillstånd påverkar omsättningen av olika substanser bör
vidare studier utföras där man fokuserar på föl sjuka i sepsis, och gärna även
yngre neonatala samt prenatala föl.

Main title:Upprepad administrering av trimetoprim/sulfadiazin till neonatala föl
Subtitle:plasmaproteinbindning och effekt på serumbilirubinkoncentrationen
Authors:Arnljot, Anna-Karin
Supervisor:Bröjer, Johan
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Veterinärprogrammet
Volume/Sequential designation:2009:10
Year of Publication:2009
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:3050A Veterinary Medicine Programme (admitted before July 1, 2007) 330 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
Keywords:kernikterus, föl, sepsis, sulfadiazine, trimetoprim, proteinbindningsgrad, bilirubin displacement
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7890
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7890
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:?? 7042 ??
Veterinary science and hygiene - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:17 Oct 2017 07:01
Metadata Last Modified:17 Oct 2017 07:01

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics