Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Lameness from the carpus is not unusual in the horse. Multiple soft tissue structures such as tendons, ligaments, the joint capsule and synovial structures can be the originating source. All these structures can be examined with ultrasound, although a description of a systematic examination method is lacking. That is – which structures, what they look like in an ultrasound examination, how to look at them in the best way, and in what order.

To make such a description, the literature on carpal anatomy was reviewed, and several dissections and ultrasound examinations were made.
The anatomy, with focus on the soft tissue structures, was described based on current literature and from the dissections including the photographs taken. Thereafter, ultrasound examinations were made of a carpus from a euthanised horse, to see which structures could be identified and to design a systematic examination technique. This was then applied on two living horses, on several occasions.

The final result was, that it is appropriate to examine the carpus beginning medially, continue to the palmar area, then laterally and finally dorsally. Most of the tendons and ligaments that were identified at the dissections could also be identified with ultrasound.

Hälta från karpus är inte ovanligt hos hästar. I området runt karpus finns flera
mjukdelsstrukturer som kan komma till skada; muskelsenor, ligament, ledkapsel
och synovialstrukturer. Dessa strukturer lämpar sig väl för undersökning med
ultraljud. Det saknas dock en beskrivning av en systematisk metod för hur man
kan gå tillväga för att med ultraljud undersöka dessa mjukdelsstrukturer – vilka de
är, hur de ser ut, hur man lämpligast tittar på dem och i vilken ordning.
För att komma fram till en sådan metodbeskrivning gjordes en
litteraturgenomgång samt flera dissektioner och ultraljudsundersökningar av
karpus. Anatomin, med fokus på mjukdelarna, beskrevs utifrån både litteratur och
egna dissektioner med foton av strukturerna. Ultraljudsundersökningar gjordes
inledningsvis av en karpus från en avlivad häst, för att se vilka strukturer som
kunde identifieras och för att komma fram till en lämplig arbetsgång. Därefter
gjordes undersökningar av karpus på två levande hästar, vid flera tillfällen.
Det slutliga resultatet är att det kan vara lämpligt att ultraljudsundersöka karpus
med början medialt, fortsätta palmart, därefter lateralt, och avsluta dorsalt. De
allra flesta senor och ligament som identifierades vid dissektionerna kunde också
identifieras med ultraljud.