Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ultrasound is a well established diagnostic method in small animal veterinary practice but there appears to be limited use of ultrasound for evaluating the musculoskeletal system. The aim of this study was to investigate what publications exist concerning musculoskeletal ultrasound of dogs and to compare the use of musculoskeletal ultrasound at the University Animal Hospital (UDS) in Uppsala, to other animal hospitals in the world.

The literature review is divided into three parts, the front leg, the hind leg and miscellaneous. The literature review focuses on the musculoskeletal abnormalities that can be seen with ultrasound. The front and hind leg sections are mainly focused on the joints. In the miscellaneous section the ultrasound examination and abnormalities of the muscles and skeleton are described. In the case study, dogs examined with musculoskeletal ultrasound at UDS during the period 030101- 080909 were evaluated. A total of 53 dogs were examined with musculoskeletal ultrasound during study period. In 2006, musculoskeletal ultrasound examinations made up approximately 1.2 % of the total number of ultrasound examinations on dogs at UDS. The most common reason for dogs to be examined with musculoskeletal ultrasound at UDS was tenosynovitis of the biceps tendon. The second the most common reason was various types of muscle injuries. Further investigation of the cases where an abnormality of the biceps-, infraspinatus - or supraspinatus tendon was detected showed that these dogs were more commonly treated with intra-articular cortisone compared to those cases where no abnormalities were detected in the ultrasound examination.

The survey was sent out to 29 different clinics around in Europe, USA and Australia. Eighteen replies were received giving a response of 62 %. The biceps tendon was the most common structure examined with ultrasound, but the calcaneal tendon was also a common structure to examine. This is in contrast to UDS where only one calcaneal tendon was examined with ultrasound during the period of the study. A majority of the replying clinics stated that they use ultrasound as guide when they take aspirates or biopsies from skeletal lesions. Many of the clinics that replied on the survey stated that they think that ultrasound is underutilized as a diagnostic tool and these clinics had suggestions for other that ultrasound could be used to examination.

Ultraljudet är sedan länge etablerat som diagnostiskt hjälpmedel inom veterinärmedicinen. Omfattningen av undersökningar av muskelskelettära strukturer på smådjur är dock begränsad. Detta arbete syftar till att undersöka vad som finns publicerat gällande muskelskelettära ultraljudsundersökningar av hundar samt till att undersöka hur mycket det muskelskelettära ultraljudet används vid universitetsdjursjukhuset i Uppsala, UDS. Genom att skicka ut en enkätstudie till olika bilddiagnostiska avdelningar runt om i världen har omfattningen av muskelskelettärt ultraljud och inställningen till undersökningstekniken utvärderats. Litteraturstudien är uppdelad i tre delar, frambenet, bakbenet och övrigt. I dessa delar finns en genomgång av vilka muskelskelettära strukturer man kan undersöka med ultraljudet med betoning på de skador och sjukdomar man kan observera. I delarna om frambenet och bakbenet är fokus på de olika lederna och i den övriga delen beskrivs ultraljud av muskler och skelett. I fallstudien har de hundar som ultraljudats vid UDS under perioden 030101- 080909 utvärderats. Sammanlagt har 53 hundar ultraljudats med muskelskelettär frågeställning under perioden. År 2006 stod de muskelskelettära ultraljuden för ca 1,2 % av UDS totala antal ultraljud på hundar. Den vanligaste orsaken till att hundar ultraljudas muskelskelettärt vid UDS är bicepstenosynovit. Den näst vanligaste orsaken är olika former av muskelskador. Vid en genomgång av de hundar som ultraljudats avseende problem med biceps-, infraspinatus- eller supraspinatussena kunde det observeras att de hundar som hade patologiska ultraljudsfynd på någon av senorna behandlades i större utsträckning med kortison injicerat i bogleden än de hundar som inte hade några ultraljudsfynd. Enkäten skickades ut till 29 olika kliniker runt om i Europa, USA och Australien. Det inkom 18 svar vilket gav en svarsandel på 62 %. De svarande klinikerna angav att bicepssenan är en av de vanligaste strukturerna man ultraljudar, men de angav även calcaneussenan som en vanlig struktur att undersöka. Det skiljer sig från UDS där man under fallstudiens period bara ultraljudat en calcaneussena. Ett flertal av de svarande klinikerna uppgav att de använder ultraljudet som guide då de tar aspirat eller biopsier från bentumörer. Många av de kliniker som svarade på enkäten angav att de tycker att ultraljudet är underanvänt som diagnostiskt hjälpmedel och dessa kliniker hade ett flertal förslag på vilka strukturer som ultraljudet skulle kunna användas till att undersöka.