Home About Browse Search
Svenska


Andersson, Magnus, 2007. Samband mellan hög incidens ämnesomsättningssjukdomar och klövhälsa hos svenska mjölkkobesättningar. SLU, Dept. of Clinical Sciences, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Clinical Sciences

[img] PDF
282kB

Abstract

Metabolic diseases in dairy cows are considered to increase the risk for claw lesions, most of all laminitis, sole haemorrhages and sole ulcers, but also to increase the risk for environmental claw lesions. The aim of this study was to compare claw health in 27 Swedish dairy farms, 18 with high incidence of metabolic diseases and 9 with low incidence. Data on claw health status was retrieved from recordings at routine claw trimmings and analysed on herd level regarding the prevalence of: any lesion, interdigital dermatitis, heel-horn erosion, sole haemorrhages, sole ulcer, lameness, abnormal claw shape, and other diseases (abscess in the white line, limb disorders, double sole, laminitic groove, white line disease, interdigital phlegmon, interdigital hyperplasia, toe abscess and verucose dermatitis). Mean prevalence of any lesion for herds with low incidence of metabolic diseases was 48 % and in herds with high incidence 41 %, and there was no statistical difference between the two groups. Mean prevalence for interdigital dermatitis was 2,0 % and 6.4 % in the low and high incidence groups, respectively (p<0.001). Mean prevalence for heel horn erosion was 12.7 % and 17.3 % in the low and high incidence groups, respectively (p<0.001). Sole ulcer was more prevalent in the low incidence group, with a mean prevalence of 6.1 % and 4.0 % for the low and high incidence groups, respectively (p<0.001). Sole haemorrhages was also more prevalent in the low incidence group, with a mean prevalence of 25 % and 19.3 % in the low and high incidence groups, respectively (p<0.001). There was no recorded lameness in the low incidence group, while the mean prevalence in the high incidence group was 0.9% (p<0.05). Abnormal claw shape was more prevalent in the high incidence group, with the mean prevalence in the low incidence group being 0.1 % and in the high incidence group 5,0 %, but there was no difference between the two groups regarding the other diseases. Stratifying the analysis of any lesion by stall type showed that there was no difference between the two groups when housed in tie stalls (20.4 % and 21.8 % in low and high groups respectively). However, the claw health was better in the high incidence group in free stalls with slatted concrete flooring (64.4 % and 43.5 % in low and high groups, respectively). In herds with solid concrete flooring the claw health was better in the low incidence group, with a mean prevalence of 25.8 % and 44.5 % in the low and high groups, respectively. Stratifying the analysis of any lesion by feeding regimen showed that there was no difference in claw health between the low and high incidence herds that were using total mixed rations (TMR) or between low and high herds using conventional concentrate and forage. However, herds using TMR had higher prevalence than the other herds. A number of different factors interact in causing claw health problems. Metabolic diseases and feeding is one part of the problem, but other factors like environment, flooring and how the heifers are introduced to the older cows play a part in the origin of claw lesions. Hoof trimmer's attitude and ability to record claw lesions differ and this may affect the result in studies like this using hoof health data recorded at routine claw trimming.

,

Ämnesomsättningsstörningar hos mjölkkor anses kunna ge upphov till klövsjukdomar, främst fång, sulblödningar och klövsulesår, men anses även öka risken för miljöbetingade klövsjukdomar. I denna studie undersöktes klövhälsorapporter från 27 besättningar, 18 med hög andel ämnesomsättningssjukdomar och 9 med låg andel ämnesomsättningssjukdomar. Uppgifter om klövstatus hämtades från registreringar gjorda vid rutinmässiga klövverkningar under ett kontrollår (2005/2006). Data analyserades på besättningsnivå med avseende på prevalensen minst en klövanmärkning, klövspalteksem, klövröta, sulblödningar, klövsulesår, hälta, avvikande klövform och övriga klövsjukdomar (abscess i vita linjen, benskada, dubbelsula, fångbrytning, hålvägg, klövspaltinflammation, limax, tåböld och vårtor). Medelprevalensen av minst en klövanmärkning för besättningarna med låg andel ämnesomsättningssjukdomar var 48 % och bland besättningarna med hög andel 41 %, och det var ingen statistisk skillnad mellan grupperna. Medelprevalensen klövspalteksem var 2,0 % och 6,4 % i låg- respektive höggruppen. Klövspalteksem var signifikant mer prevalent i höggruppen än i låggruppen (p<0,001). Besättningsprevalensen klövröta var 12,7 % och 17,3 % i låg- och höggruppen, vilket var signifikant högre i höggruppen (p<0,001). Klövsulesår var mer prevalent i låggruppen, med en medelprevalens på 6,1 % respektive 4,0 % i grupperna (p<0,001). Även sulblödningar var mer prevalent i låg- än i höggruppen, medelprevalensen var 25 % respektive 19,3 % för grupperna (p<0,001). Bland besättningar med låg andel ämnesomsättningssjukdomar fanns inga rapporteringar om rörelsestörningar, men bland besättningar med hög andel ämnesomsättningssjukdomar var medelprevalensen 0,9 % (p<0,05). Avvikande klövform var mer prevalent i höggruppen, 5,0 % mot 0,1 % i låggruppen, men för övriga sjukdomar sågs ingen skillnad. Bland uppbundna besättningar sågs ingen skillnad i klövhälsan mellan hög- och låggrupperna, medelprevalensen var 20,4 % och 21,8 % för låg- och höggrupperna. I lösdriftsbesättningar med spaltgolv var klövhälsan bättre i höggruppen, medelprevalensen var 64,6 % och 43,5 % för låg- och höggrupperna. I besättningar med skrapat betonggolv var klövhälsan bättre i låggruppen; medelprevalensen var 25,8 % och 44,5 % för låg- och höggrupperna. Det förelåg ingen skillnad i klövhälsa mellan grupperna hos de besättningar som utfodrade med fullfoder; medelprevalensen för minst en klövanmärkning var 50,0 % i låggruppen och 46,5 % i höggruppen. Det var inte heller någon skillnad mellan besättningar som utfodrade med grovfoder och kraftfoder separat, medelprevalensen var 29,0 % och 31,5 % för låg- och höggruppen. Flera olika faktorer samverkar vid uppkomst av klövskador, varvid ämnesomsättningsstörningar och utfodringsfaktorer har en del i problemet men andra faktorer såsom miljö, golv och tillvänjning av kvigor inför kalvning spelar stor roll för klövskadors uppkomst. Vilja och förmåga att registrera skador skiljer sig mellan olika klövvårdare vilket kan spela stor roll för resultatet i undersökningar där man använder sig av registreringar av klövhälsa som görs i samband med rutinmässig klövverkning.

Main title:Samband mellan hög incidens ämnesomsättningssjukdomar och klövhälsa hos svenska mjölkkobesättningar
Authors:Andersson, Magnus
Supervisor:Emanuelson, Ulf
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Veterinärprogrammet
Volume/Sequential designation:2007:67
Year of Publication:2007
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:3050A Veterinary Medicine Programme (admitted before July 1, 2007) 330 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Clinical Sciences
Keywords:klövhälsa, ämnesomsättning, metabola, fång, sulblödning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8877
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8877
Subjects:?? 7042 ??
Animal diseases
Language:Swedish
Deposited On:16 Nov 2017 10:39
Metadata Last Modified:16 Nov 2017 10:39

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits