Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The milk production per cow has increased considerably during the last 50 years and due to the breeding for higher milk production also brings decreased reproduction efficiency. In a Swedish study 1996 it was shown that on average only half of all estruses were detected. Every time a farmer fails to detect oestrus it costs the farmer about 1200 Swedish crones and the need of means of detecting oestrus is therofore large. With this study we wanted to investigate if heart rate respectively crystallisation of vaginal mucus (arborisation) could be useful means of detecting oestrus. We monitored two oestrus cycles in four heifers. We found that during standing heat 81 % of the smears were 80-100 % covered with crystals while no smears during the luteal phase had this much crystals. During the luteal phase 74 % of the smears were 0-20 % covered with crystals. Five different kinds of crystals were observed in the smears, but they all appeared at all stages of the oestrus cycle. We also found that the heart rate were significant higher during the first oestrus than during the first luteal phase. In contrary to the first oestrus cycle the heart rate were significantly lower during the second oestrus compared to the second luteal phase. Possible reasons for these diverse results could be that the first oestrus was induced by prostaglandin and the fact that the heifers only had been in their new environment for less than two weeks before the first oestrus. The conclusions were that arborisation of vaginal mucus could be a useful mean of detecting oestrus in specific cases. Although an objective assessment of the crystals would be of interest in the future. According to the results of this study the heart rate is not a good parameter for detecting heat.

Mjölkavkastningen per ko har ökat drastiskt de senaste 50 åren och när det har selekterats för
hög mjölkavkastning i aveln så har korna även fått sämre fertilitet. I en undersökning som
gjordes 1996 visades det att i medeltal endast hälften av brunsterna upptäcktes. Varje missad
brunst kostar djurägaren cirka 1200 kronor och behovet av hjälpmedel för att detektera brunst
är följaktligen stort. I denna studie var syftet att undersöka om hjärtfrekvens respektive
kristallisering av brunstslem (arborisering) är bra hjälpmedel för att upptäcka brunst.
Provtagning utfördes på fyra stycken kvigor och den pågick under två på varandra följande
brunstcykler. Under högbrunst var 81 % av alla utstryk 80-100 % kristalliserade medan inga
utstryk hade så hög kristalliseringsgrad under lutealfas. Under lutealfas var 74 % av utstryken
0-20 % kristalliserade. Fem olika typer av kristallbildningar kunde ses vid bedömning av
utstryken, men ingen av dem var specifik för något cyklusstadium. Hjärtfrekvensen var
signifikant högre under den första brunsten jämfört med den första lutealfasen. I den andra
brunstcykeln gick däremot pulsen ner signifikant under högbrunsten jämfört med lutealfasen i
denna brunstcykel. Tänkbara orsaker till att hjärtfrekvensen betedde sig så olika i den första
och den andra brunstcykeln skulle kunna vara att den första brunstcykeln var inducerad med
hjälp av prostaglandininjektioner samt att kvigorna endast hade befunnit sig i sin försöksmiljö
i mindre än två veckor.
Slutsatserna blev således att arborisering av brunstslem i specifika fall skulle kunna utgöra ett
hjälpmedel att detektera brunst med, men att en objektiv bildanalysmetod skulle kunna ge mer
kunskap på området. Enligt denna studie skulle hjärtfrekvens inte vara någon bra parameter
för att indikera högbrunst.