Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

In total 249 horses surgically treated for colic in Sweden during 2002 until 2005 were studied. The horses was identified by the animal insurance company Agria. Survival was studied with respect to age, gender, breed, diagnosis (small intestinal problems, caecal problems, large intestinal problems, incarceration in nephrosplenic ligament, unspecific colic and other colic problems) and treating hospital. Different survivals were calculated. For short-term survival proportions was used and for long-term it was done using Kaplan-Meier technique and log-rank testing. The overall short-term survival was defined as the horses that survived the stay at the clinic. Also the proportion that survived anaesthesia and the proportion that survived the clinic stay out of those that survived anaesthesia was determined. The long-term survival was mainly determined from the whole material but also on the horses that survived the clinic stay. The short-term survival in our study was 60%. Of the horses that went home from the clinic 91% was still alive after 1 year and after 2 and 3 years respectively the survivals were 87% and 80%. There were no differences in survival with respect to gender. However, there were differences in survival with respect to breed for total (long-term) survival. The racehorses had a worse survival, and the group with other horses had a significantly better survival compared to the rest of the breeds. The survival during the clinic stay for horses older than 13 years was worse compared to other groups. There were also significantly differences between the clinics concerning horses that were euthanized during anesthesia. The different colic diagnosis had a similar survival except for incarceration in nephrosplenic ligament (n=13). No horse died with this diagnosis during the clinic stay.

I arbetet studeras 249 hästar som blivit kirurgiskt behandlade för kolik i Sverige under åren 2002
till 2005. Hästarna identifierades via djurförsäkringsbolaget Agria. Överlevnaden har beräknats
med avseende på ålder vid insjuknandet, kön, ras, diagnosgrupp (tunntarmslidande,
blindtarmslidande, grovtarmslidande, mjält- njurligamentupphängning, ospecifik kolik och
övrigt) samt behandlande djursjukhus. Olika överlevnader har beräknats, vilket skett med
proportioner för kortsiktig överlevnad och Kaplan–Meier teknik och log-rank testning för mer
långsiktig överlevnad. Den generella kortsiktiga överlevnaden beräknades som andelen som
överlevde till hemgång. Även andelen som överlevde anestesin och andelen som överlevde
klinikvistelsen av de som överlevde anestesin beräknades. Den långsiktiga överlevnaden har
främst beräknats av det totala materialet men även för dem som överlevde klinikvistelsen. Den
generella kortsiktiga överlevnaden var 60%. Av de hästar som åkte hem ifrån kliniken levde 91%
efter 1 år, efter 2 respektive 3 år var överlevnaden 87% och 80%. Överlevnaden för hingstar,
valacker och ston skiljde sig ej signifikant. Med avseende på ras så skiljde sig inte överlevnaden
under anestesin, vilken överlevnaden dock gjorde långsiktigt (totalt). Gruppen med varm- och
fullblod hade en sämre överlevnad och gruppen med övriga hästar hade en signifikant bättre
överlevnad jämfört med de övriga rasgrupperna. Äldre hästar, > 13 år, hade signifikant sämre
överlevnad under klinikvistelsen. Den del av hästarna som avlivades under narkos skiljde sig med
avseende på klinik. De olika diagnoserna hade generellt en relativt likartad överlevnad med
undantag för mjält- njurligamentupphängning där ingen häst med denna diagnos (n=13) dog
under klinikvistelsen.