Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Variation in tuber quality within a single field was one of the motives for a pilot study
in Halland, in south-western Sweden conducted during 2002. Quality problems in potatoes have been increasing due to the aggregation of several small fields with different land use history into larger farm units, which are heterogeneous in soil properties and fertility. The study in Halland indicated that both the uniformity and the mean size of tubers may increase from site-specific K fertilization, whereas total yields may be unaffected. The results from this pilot-study with site-specific fertilization showed that tubers reached a more uniform quality and gave a more uniform mean size, while the total yield wasn't affected at all.

Site-specific K-fertilization has been applied for some years in Halland with good
results. The aim of this study was to test this technique in another potato growing
area. Potatoes have a high uptake of potassium. Potassium has quality effects on
potatoes, as after cooking darkening, sogginess and decomposition. Usual fertilizing is
based on the mean need of nutrient adapted to soil content of K-AL and P-AL. Normally there are variations in soil content all over the field.

During the growing season of 2006, a field experiment was conducted close to Hedemora in central Sweden for testing the hypothesis that different rates of potassium fertilization affect tuber quality and mean size. Within the same field, three homogenous areas were selected that differed in soil properties. The whole field in Hedemora was fertilized with 850kg NPK(6.5, 7.1 and 16.2% respectively). Before the last weed treatment, potassium was site-specifically fertilized over the field. However, in the experimental areas K was applied at three fertilization doses (0, 30 and 60kg K ha-1) in a randomized block design with four replicates. Tuber yields differed significantly between two of the three locations within the field but yields did not differ significantly between the three fertilisation rates. Quality did not differ between the fertilizing rates but significant differences were found between the experimental areas. The non-significant effect of K fertilization on tuber mean size and quality was unexpected since previous field studies in Halland resulted in differences between K-application rates.

Stora variationer inom fälten i skördarnas kvalitet är ett problem som ligger till grund
för den pilotstudie på potatis som inleddes i Halland 2002. I dagens rationaliserade
jordbruk är det allt vanligare att mindre fält slås samman till större. Det medför att
samma fält kan ha stora jordartsvariationer och därmed varierande förmåga att
leverera näring.
Kvalitetsparametrar som mörkfärgning efter kokning, blötkokning och stötblått är
direkt relaterade till mängden kalium i knölen. Potatisens storlek påverkas även den
av mängden tillgängligt kalium.
I Halland var målet att få potatisskördar med jämnare kvalitet med hjälp av
platsspecifik kaliumgödsling. Resultatet av att gödsla platsspecifikt utifrån markens
K-AL gav i Halland skördar med jämnare knölstorlek och jämnare kvalitet, däremot
förblev skördarna de samma. Tekniken har nu tillämpats under några år i Halland och
Lantmännen ville testa tekniken inom nya geografiska områden. Hedemora i Dalarna
ansågs som en lämplig plats för fältstudien, eftersom området har en relativt
omfattande odling av potatis och där fanns intresserade odlare och rådgivare.
Kaliumupptaget i potatis är stort och kaliumkoncentrationen kan direkt kopplas till
potatisens kvalitet och storlek. Traditionellt gödslas fält ofta utifrån ett medelvärde
med en medelgiva över hela fältet, vilket resulterar i positiva eller negativa Kbalanser,
beroende på markstatus och skördenivå.
Gödslingsförsöken som presenteras här genomfördes på tre platser (med hög, medel
respektive låg K-nivå i marken) inom samma fält i Hedemora under sommaren 2006.
Vid sättningen radgödslades hela fältet med 850kg NPK 6,8 7,1 16,2 vilket gav en
grundgödsling på 138kg K/ha även i försöken. Sex veckor efter uppkomst var det
dags för den platsspecifika kaliumgödslingen som då gjordes på hela fältet utom i
försöken. I samband med kompletteringsgödslingen gödslades försöken med 0, 30 och
60 kg kalium per ha.
Sommaren 2006 var varm med begränsad nederbörd fram till augusti. Sommarens
torka stressade med största sannolikhet potatisen. När potatisen skördades i slutet av
september hade tillväxten återupptagits. Årets skördar och dess kvalitet skiljde sig
mycket från tidigare resultat i Halland. Skillnaderna i skörd, storleksfördelning och
kvalitet mellan de tre K-givorna var inte signifikanta. Däremot fanns signifikanta
skillnader mellan de tre platserna på fältet. En fråga som kan vara intressant att ställa
är om jordarterna hade större betydelse för potatisens möjlighet att ta upp kalium än
effekten av själva mängden tillförd kalium. Trots de variationer i jordart och
gödslingsmängd som fanns, skördades alla led med bästa kvalitet.