Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Sewage sludge contains plant nutrients and has earlier been utilised as fertilizer to cropland. Unfortunately not only plant nutrients but also heavy metals, pathogens and organic contaminants tend to accumulate in sludge. The suitability to use sewage sludge in agriculture has therefore been subject to several discussions over the years. The Swedish food industry does no longer accept sludge as fertiliser for Swedish producers.

In 1999 the Swedish parliament accepted several objectives for environmental protection. In order to prevent environmental pollution and further exploitation of the earth crust, one of these objectives confirm that phosphorous from sewage shall be recirculated to arable land. To fulfil this objective the amount of contaminants in sewage sludge and other by-products that shall work as fertilisers to cropland needs to be decreased.

In Hammarby Sjöstad, which is a quarter of the city of Stockholm, there are plans of
building a local waste water treatment work. For Hammarby Sjöstad environmental questions
and circulation of natural resources are in focus. Among other things the residents have plenty of information about how they can reduce the concentration of metals and other unwanted compounds in the sewage. The aim is that the information together with great technology in the waste water treatment work will result in waste products that are sufficiently clean to be brought back to arable land. Two types of fertilizers are produced in Hammarby Sjöstad. One is different types of sludge and the other is different types of concentrates.

The aim of this study was to investigate farmers, the food industries, authorities and other affected operators opinions of the fertilizers from Hammarby Sjöstad. The study revealed that all the involved people found the idea of circulation important. According to low content of heavy metals, the concentrates were of special interest. However, if the food industry shall accept these products it is absolutely necessary to certificate them.

I Sverige strävar vi efter en uthållig livsmedelsproduktion och ett ekologiskt hållbart jordbruk.
För att uppnå detta är det viktigt att återanvända och hushålla med ändliga resurser.
Återförande av växtnäring som finns i samhällets avlopp och organiska avfall är ett steg i rätt
riktning. Riksdagen har i ett av de antagna miljömålen slagit fast att fosfor skall ingå i ett
kretslopp mellan stad och land. Det innebär att fosfor ur avlopp och annat organiskt avfall
skall återföras till åkermarken. Även andra näringsämnen bör så småningom ingå i
kretsloppet, men än så länge finns det endast styrande mål för återföring av fosfor.
Söder om Stockholm håller en ny stadsdel, Hammarby Sjöstad, på att växa fram. Stadsdelen
ersätter ett gammalt hamn- och industriområde kring Hammarby sjö och när projektet är klart,
2016, väntas 20 000 personer bo och arbeta i området. Hammarby Sjöstad skiljer sig från
många andra stadsdelar genom att det finns ett speciellt miljöprogram upprättat för området.
Miljöprogrammet syftar till att beakta miljöfrågor i såväl planering som genomförande, och
ambitionen är att allt ska bli dubbelt så bra som i tidigare byggda stadsdelar. Kretsloppstanken
står i fokus för hela stadsdelen. Särskilda miljömål som gäller vatten och avlopp finns
uppsatta och ett mål är att 95 % av fosforn i avloppsvattnet skall återföras till åkermarken. För
att uppnå målet finns tankar på att upprätta ett lokalt reningsverk för Hammarby Sjöstad, där
nya tekniker för långt gående rening av avloppsvattnet skall användas.
För närvarande testas olika processlinjer, vilka kan bli aktuella för det framtida
reningsverket, i en testlokal på Henriksdals reningsverk. Vid de olika processlinjerna bildas
inte enbart näringsrikt slam, utan möjligheten att plocka ut växtnäringen i andra processteg
och då i form av koncentrat testas också. För att utreda om Hammarby Sjöstads mål för
återföring av fosfor och andra närsalter kan uppnås, är det viktigt att känna till inblandade
aktörers syn på Sjöstadsverkets gödselprodukter. Med anledning av detta inleddes under våren
denna studie, där ett urval lantbrukare i stockholmsområdet, livsmedelsföretag,
dagligvaruhandelsföretag, myndigheter och andra intresseorganisationer tillfrågades om hur
de ställer sig till kretsloppstanken och vilka synpunkter de har på Sjöstadsverkets
gödselprodukter samt avloppsslam i allmänhet. Studien baseras på enkätundersökningar som
genomfördes mellan maj och augusti 2006.
Många lantbrukare visade sig var intresserade av att ta emot Sjöstadsverkets produkter, om
de kunde få dem gratis. Produkter som efterfrågades var fullgödselmedel med hög
näringskoncentration, samt kvalitetssäkrad produkt som livsmedelsindustrin godkänner.
Många livsmedelsföretag är positiva till kretslopptanken, men anser att dagens avloppsslam
inte är en tillräckligt ren och säker produkt. Sjöstadsverkets produkter härstammar enbart från
hushållsspillvatten och innehåller betydligt lägre halt av tungmetaller än vanligt slam, vilket
upplevs som mycket positivt.
Detaljhandelsföretagen behöver inte ta någon ekonomisk risk för eventuella
konsumentbojkotter av livsmedel och är därför genomgående positiva till urban växtnäring.
De personer som arbetar vid dessa företag besitter inte detaljkunskaper om gödselmedel och
har därför svårt att uttala sig specifikt om Sjöstadsverkets produkter.
Myndigheter och andra intresseorganisationer ser positivt på kretslopp av växtnäringsämnen
mellan stad och land och vissa tycker även att några av Sjöstadsverkets gödselprodukter är
tillräckligt rena för att uppnå riksdagens miljömål.
I Sjöstadsverket har man möjlighet att samla upp växtnäringen i RO-koncentrat eller i
slamfasen. Både lantbrukarnas och livsmedelsindustrins kvalitetskrav och önskemål, pekar på
att näringen bör återföras i form av koncentrat. För att produkterna skall vinna acceptans hos
livsmedelsföretagen är det dessutom nödvändigt med ett förtroendeingivande
kvalitetssäkringssystem.