Home About Browse Search
Svenska


Ångman, Elin, 2005. Näringsretention i återskapad våtmark på betesmark : studier av en mad vid Bornsjön. SLU, Dept. of Soil Sciences, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Soil Sciences

[img]
Preview
PDF
2MB

Abstract

It is important to construct or recreate different types of wetlands and study their retention of nutrients, since knowledge of their effectiveness in this matter is poor. In 2003 a wetland was constructed on an old meadow on the western shore of Lake Bornsjön in central Sweden. The main purpose of the wetland was to reduce the amount of phosphorus entering the lake, which is the back-up water supply for Stockholm when the city cannot obtain water from Lake Mälaren. Large areas around Lake Bornsjön consist of agricultural land and the nutrient concentrations in the inflows to the lake are usually relatively high (approx. 1 mg/l total nitrogen and 0.05-0.1 mg/l total phosphorus). The inflow to the wetland is also affected by sewage water from private houses.

The purpose of this study was to investigate how this fairly newly constructed wetland
functioned during spring high flood and whether the uptake or outflow of nutrients changed
when the growing season started. The study was performed between 29 March and 24 May
2005. The flow was measured continuously at two points and water samples were collected at
least once and at most four times a week. The wetland received the highest nutrient load
during the early part of April. This was also the period when some nutrient retention was
estimated to occur. The retention of phosphorus in the wetland over the period was calculated to be 10 % (0.16 kg P/ha) of that reaching it in inflow and the retention of nitrogen 8 % (1.34 kg N/ha). On 3 May, it was raining heavily and the nutrient concentration in the inflow was about 10 times higher than normal. When these extreme values were included in the calculations, the retention was 45 % of phosphorus and 50 % of nitrogen. In the subsequent part of the study period the wetland became a source of nutrients, even after the growing season had started. Decreasing oxygen concentration and increased concentration of total organic carbon in the outflow suggested that decomposition of organic matter was taking place in the wetland. Since the area has not been harvested since the 1980s, organic material has probably accumulated in the wetlands. When the soil thaws in spring, old organic material starts decomposing and this process most likely negates the effects of nitrogen and phosphorus uptake by plants.

No studies have been done on this type of wetland during the conditions of middle Sweden.
Wetlands and ponds of southern Sweden with a high nutrient load have been found to reduce
560 kg N/ha/yr and 37 kg P/ha/yr in average. Another study on wetlands with overland flow
and high nutrient load showed net retention of nitrogen (0-13 %) and sometimes of phosphorus (-48-+20 %). These numbers seems comparable to the results for the present
wetland.

Wetlands are complicated and dynamic systems that are difficult to control and investigate, and they can frequently become a source of nutrients as well as a sink. The biological diversity and the recreation value of an area often increase when a wetland is created. The wetland in this study seemed to be very much appreciated by people using the area for recreation since the number of birds had increased. It was concluded that wetlands might be regarded as more valuable if other aspects in addition to nutrient retention were considered.

,

Att anlägga eller återskapa olika typer av våtmarker och studera näringsretentionen i dessa är
angeläget eftersom man idag har dålig kunskap hur våtmarker kan minska
närsaltsbelastningen på vattnen. År 2003 anlades vid sydvästra delen av Bornsjön en våtmark
(mad) med främsta syfte att öka retentionen av fosfor till sjön. Bornsjön är Stockholm stads
vattenreserv ifall uttaget av Mälarens vatten måste stoppas. Området kring sjön består till stor
del av jordbruksmark och näringshalterna i sjöns tillflöden är ofta relativt höga (1 mg/l
totalkväve and 0.05-0.1 mg/l totalfosfor). Tillflödet till våtmarken påverkades dessutom av
enskilda avlopp.
Syftet med examensarbetet var att se hur denna relativt nyanlagda våtmark fungerade under
vårens högflödesperiod och om det eventuella upptaget eller utsläppet av närsalter
förändrades när växtsäsongen kommit igång. Studien utfördes mellan den 29 mars och 24 maj
år 2005. Flödesmätningar gjordes kontinuerligt vid två punkter och vattenprover insamlades
minst en gång och som mest fyra gånger per vecka.
Den största andelen näringsämnen belastade våtmarken under den första delen av april. Det
var också under den perioden som det skedde en fastläggning av näringsämnen. Därefter
utgjorde våtmarken en källa för näringsämnen, även då växtsäsongen kom igång. Syrehalten,
pH-värdena och ökningen av totalt organiskt kol i utflödet tydde på att nedbrytning pågick i
våtmarken. Eftersom marken inte skördats sedan 80-talet har antagligen stora mängder
organiskt material ansamlats. När marken tinar börjar gammalt organiskt material brytas ner
och denna process överskuggar förmodligen effekten av att växterna i våtmarken tar upp
kväve och fosfor.
Retentionen av totalfosfor i den nyanlagda våtmarken beräknades till 10 % och av totalkväve
8 %. Det motsvarar en ganska blygsam avskiljning på 0,16 respektive 1,34 kg/ha under
perioden. Den 3/5 regnade det häftigt och närsaltskoncentrationerna i det tillrinnande vattnet
var ca 10 ggr högre än de normala. Inkluderas dessa extremhalter i beräkningen motsvarar
retentionen av totalfosfor istället 45 % och av totalkväve 50 %. Inga studier har gjorts på den
här typen av våtmark under mellansvenska förhållanden. Skånska våtmarker och dammar med
hög närsaltsbelastning har i en studie beräknats reducera närsalter med i genomsnitt 560 kg
N/ha/år och 37 kg P/ha/år men då är också belastningen på dessa mycket högre än i denna
studie. En studie på översilningsytor gav en retention på 0-13 % av kväve och -48-+20 % för
fosfor. Dessa siffror verkar vara mest jämförbara med de för Maden 2. Översilningsytorna
belastades också med kväve och fosfor i samma storleksordning som våtmarkerna i denna
studie.
Våtmarker är komplicerade och dynamiska system som är svåra att kontrollerna och
undersöka; de kan ofta bli en källa till näringsämnen såväl som en fälla. Ofta ökar dock den
biologiska mångfalden och rekreationsvärdet i området när en våtmark skapas och därför blir
våtmarker mer värdefulla om man ser till fler aspekter än näringsretention. Den här
undersökta våtmarken verkade vara mycket uppskattad av människor som använder området
för rekreation eftersom antalet fågelarter har ökat.

Main title:Näringsretention i återskapad våtmark på betesmark
Subtitle:studier av en mad vid Bornsjön
Authors:Ångman, Elin
Supervisor:Lännergren, Christer
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Seminarier och examensarbeten / Sveriges lantbruksuniversitet, Avdelningen för vattenvårdslära
Volume/Sequential designation:52
Year of Publication:2005
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:NATMP Natural Resources Programme 240 HEC
Department:(NL, NJ) > Dept. of Soil Sciences
Keywords:näringsretention, konstruerad våtmark, betesmark, mad, Bornsjön
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9107
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9107
Subjects:SLU > (NL, NJ) > Dept. of Soil Sciences
Soil erosion, conservation and reclamation
Language:Swedish
Deposited On:24 Nov 2017 09:42
Metadata Last Modified:24 Nov 2017 09:42

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits