Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Kombinationen arkitektur och vegetation skapar strukturella typer i naturen. Dessa strukturella vegetationstyper utgör en viktig del av den urbana skogen.
Den urbana skogen är ett viktigt inslag för människor som bor i dess närhet. Med värden som rekreation, estetik och en hög biologisk mångfald förbättras människors levnadsvillkor. Dialogen och kunskapen kring urbana skogar är viktigt att kommunicera vidare för människor i dess närhet och hur de underhålls.
Skogsskötsel i urban skog är ett relativt outforskat område. Skogsutvecklingstyperna härstammar från det skogsfilosofiska begreppet naturnära skog och är ett tillvägagångsätt som passar väl in i en urban kontext eftersom tankesättet inte bara värdesätter produktion utan även naturvärden och rekreationsvärden.
Målet med detta arbete har därför varit att försöka, utifrån två discipliner, skogsbruk och landskapsarkitektur, applicera såväl strukturella typer från disciplinen landskapsarkitektur och skogsutvecklingstyper från disciplinen skogsbruk på ett urbant skogsområde och föreslå utvecklingsförslag.
Ett viktigt mål med studien har varit att undersöka hur dagens urbana skogsområden ser ut och hur de olika skötselmålen har skapat den skogsstruktur och dynamik som finns idag. Ytterligare en frågeställning behandlar den urbana skogens landskapskontext och hur väl sampspelet mellan den urbana skogen och landskapet kan ske.
För att ge en inblick inom vegetationsforskning och skogsbruk inleds arbetet med en grundläggande teoretisk genomgång av de båda disciplinerna med landskapsarkitekturens beståndsstrukturer och skogsbrukets skogsutvecklingstyper.
Utöver studien av dessa typer gjordes även en fallstudie.
Fallstudien omfattar fyra tätortsnära skogsområden i södra Sverige. I dessa skogsområden har sex bestånd inventerats och analyserats utifrån dess skiktning, artdistribution och stamdiameter. Profildiagram har även ritats i utvalda bestånd. Profildiagrammen har legat som grund för arbetet genom att kommunicera mellan två representanter från de två studerade disciplinerna.
Resultat i form av utvecklingsförslag och idéer från de båda disciplinerna redovisas över samtliga områden där ett profildiagram dragits. På så sätt är resultatet inte bara nya förslag över hur skogsbestånd kan utvecklas utan även ett pedagogiskt instrument för en ytterligare förståelse kring den urbana skogen och dess komplexitet.

Structural types form an important part of the urban forest. The combination of architecture and vegetation, in wider terms, creates structural types in nature. The dialogue and knowledge about these types are valuable for communicating further.
Forest management in urban forest is a relatively uncharted area. Forest development types which are deriving from the forest philosophical near nature approach, are an emphasis that fits well into an urban context.
The aim of this study has therefore been to try, using both the two disciplinary approaches, applaying structural types of the landscape architecture and forest development types from the forestry approach in an urban area.
Another target of the study was to investigate how today’s urban forest areas have evolved before and how the various management goals have created the forest structure and dynamic that are seen at this day. A further issue was related to the landscape contexts of the urban forest and how well to integrate the urban forest landscape.
In order to provide a foundation for the study, a theorethical survey was required regarding the two approaches with the structure of the landscape architecture and the forestry’s forest development types as the main focus. In addition to study these types, a case study were carried out.
The case study comprises four urban areas in southern Sweden. In these forest areas, six forest stands was inventoried and analyzed based on its vegetation layer, species distribution, stem diameter and by drawing profile diagrams. The profile diagrams have been used as a basis for communicating with two representatives from the two studied approaches.
Results in form of development proposals and ideas from both approaches are reported across all areas where a profile diagram is drawn. thus, the result is not just new proposals on how to develop the forest further but also an educational tool for a further understanding of the urban forest and its complexity.