Home About Browse Search
Svenska


Carlborg, Annika, 2004. Vårdprogram för Österby bruks köksträdgård. SLU, Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101), Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

[img]
Preview
PDF
5MB

Abstract

Detta examensarbete är ett vårdprogram över Österby bruks köksträdgård. Österby bruk är beläget i norra Uppland cirka fem mil norr om Uppsala. Redan på 1500-talet började järnindustri växa fram på Österby. Österbys järnindustri kom att pågå fram till nedläggningen av Österbyverkan 1983. Dagens köksträdgård tillkom i och med den omgestaltning av hela herrgårdsanläggningen som startade på mitten av 1700-talet. Sedan dess har ingen omgestaltning skett. Carl Hårleman var upphovsman till den plan som låg till grund för parkanläggningen. Vem som fastställde köksträdgårdens utseende är inte fastlagt, det kan vara Hårleman likväl som trädgårdsmästaren. Idag är delar av Österby bruk ett byggnadsminne, där herrgården, parken och köksträdgården ingår. Köksträdgården och dess byggnader är mycket nedgångna, trots detta finns många värden i köksträdgården. Österby bruks köksträdgård har idag fortfarande kvar sin övergripande struktur som bland annat gett upphov till ett ypperligt mikroklimat att odla i. Det är 1700-talet som är tydligast representerat i dagens köksträdgård. Det arkitekturhistoriska sammanhanget med parken och bruksanläggningen är också från detta århundrade. Köksträdgårdens byggnader, mestadels förfallna, härstammar från olika århundraden och berättar om de specifika odlingstekniker man använde under respektive tidsepok. I köksträdgården har man kontinuerligt odlat fram till och med 1976. Detta faktum ger upphov till tanken att odlandet borde stå i fokus. Man borde sträva efter att levandegöra de tre århundraden då man kontinuerligt odlade på platsen. Den ursprungliga gestaltningen har varit en förutsättning för odlandet och kommer åter vara det då köksträdgården på nytt brukas. Sammanhanget med 1700-talets park och herrgård förstärks och vi förstår varför köksträdgården placerats på den yta där den ännu idag är belägen. En köksträdgård där man återigen odlar ger också plats för rekreativa värden och bidrar till möjligheten att uppleva sinnliga värden. Odlandet och avkastningen är det primära i en köksträdgård och härmed finns chansen att placera odlandet i fokus. En annan viktig del är att göra köksträdgården tillgänglig och förståelig för besökare. För att kunna levandegöra köksträdgårdens historia, visa på det viktiga sambandet med resten av anläggningen och bidra till att föra fram information till besökaren, bör en vårdplan upprättas. Dessutom bör anläggningen studeras och dokumenteras av en fackman, inom byggnadsvården.

,

This thesis is a conservation programme for the historical kitchen garden at Österby bruk. Österby bruk is situated in the north of Uppland about fifty kilometres north of Uppsala. Already in the beginning of the 16th century it started out an iron industry at Österby. The iron industry was still producing iron until 1983 when Österbyverken was shut down. The kitchen garden of today was founded in the same process as the reconstruction of the park and the main building that started in the middle of the 18th century. Since then there has been no reconstruction of the site. Carl Hårleman was the originator of the plan that underlied the construction of the park. It is not known who was the architect of the kitchen garden. It could be Hårleman as well as the gardener. Today, parts of Österby bruk is a historic listed building, the parts include the main building, the park and the kitchen garden. The kitchen garden of today is very run down. In spite of this you can find many values in today's kitchen garden. The kitchen garden still has it original architectural structure, which for instance given rise to the extraordinary micro climate to cultivate in. The 18th century is most clearly represented in the kitchen garden of today. The architectural historic connection with the rest of Österby also dates from the 18th century. The buildings in the kitchen garden, all in very varying condition, date from different centuries and can tell us about the specific cultivating technique one has used during different times history. There has been a non-stop cultivation of the kitchen garden until 1976. This gives us the idea that you should work to make the three hundred centuries of growing "lifelike". The original design has been a necessary condition for cultivation and will be so again when the kitchen garden is again cultivated. The connection between the 18th century Park and main building then becomes more obvious and we may also get to know why the kitchen garden is placed where it is. A kitchen garden is a place for cultivation and if you once again cultivate then you will give the place recreative values and also give opportunities for experiencing something that pertain to the senses. In a kitchen garden the main thing is the cultivating and how much you can produce and in this case it is possible to put cultivation in focus again. It is also important to make the kitchen garden both available and understandable for visitors. To make it possible to make the history of growing in the kitchen garden "lifelike", to show the important connection to the rest of Österby and make it possible to get the information out to the visitor, you can make up a plan for conservation. Besides this, the kitchen garden should be investigated and documented by a professional conversationalist of buildings, to make its survival guaranteed.

Main title:Vårdprogram för Österby bruks köksträdgård
Authors:Carlborg, Annika
Supervisor:Norrman, Sophia
Examiner:UNSPECIFIED
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2004
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:MSc Landscape Architecture
Supervising department:(LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
Keywords:köksträdgård, vårdprogam, vårdplan, Österbybruk, Österby bruk, trädgårdsmästare, Carl Hårleman, Louis de Geer, Antoine de Geer, kulturhistoria, statligt byggnadsminne, Johan Abraham Grill, Claes Grill, Per Adolf Tamm, Florensdokumentet
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7344
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7344
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:02 Oct 2017 10:04
Metadata Last Modified:02 Oct 2017 10:04

Repository Staff Only: item control page