Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

During the last year's Swedish agriculture have had difficult times, with decreasing
prices and at the same time increasing production costs, which has led to bad
profitability and faith in the future.
The dairies in Sweden have also had a rough time and there have been large
rationalizations during the years. In the beginning of the 20th century there were almost
1700 diaries in the Swedish countryside. There has been a large technical development
during the 20th century resulting in a decrease in diaries to only 46 in the whole country
today. They are owned by 15 diary companies, of which 7 large and dominate on the
market and the rest are small-scale companies.
With this development the confidence and feeling for the diary companies also has
decreased. Today it doesn't matter for the customer from who they buy their milk
products from because it has become a bulk commodity. This has created an opportunity
for the farms that want to process their own products. When the customer buys these
products he/she knows were the raw material comes from and who has processed it. This
gives the product a higher value for the customers, which in the end gives a better
income to the producer. The research I have done shows that the interest for locally
produced, small-scale products has increased in Sweden during the last years.
During the last four years the number of small-scale diaries has increased to the double
and today there are 80 spread over almost the whole county. There are two exception,
Jämtlands- and Västra Götalands County where 30 of the 80 diaries are located.
These 80 diaries are the ones that have permission to sell their products to retailers.
Besides these companies there are many small diaries that just have permission to sell
their products on the own farm or on markets. The demand for these products seems to
increase for each year.
To get permission to process a product, you need to have a premises that are approved
by the local environmental office. These premises shall follow the regulation that the
National Food Administration have set up to guarantee a safe product to the consumers.
For the products that are sold directly to the consumer, the producer can get the premises
approved according to the regulations in SLVFS 1996:6 plus 4, 13, 18, 24, 27 § in
SLVFS 1994:13, reprinted 1998:41.
If the selling should go through a retailer you should instead use the regulation
SLVFS 1994:13, reprinted 1998:41, and you also have to apply for a control number.
These regulations will only be valid until the 1st of January in 2006 when there will be
new regulations from the EG. There will probably not be any significant change in the
rules except that the concept "from soil to table" will be more important.
Because there should not be any misunderstandings in the planning of the premises,
the local environmental inspectors and counsellors should be contacted as early in the
process as possible. At The National Food Administration and LRFs websites you can
find lots of information on food processing.

Under dem senaste åren har Svenskt jordbruk haft tuffa tider med sänkta
avräkningspriser och samtidigt ökade produktionskostnader. Detta har lett till dålig
lönsamhet och framtidstro. Även mejerierna i Sverige har drabbats av stora
rationaliseringar under åren. I början av 1900 talet fanns det närmare 1700 mejerier på
den Svenska landsbygden. En massiv teknikutveckling skedde under 1900 talet med
bl.a. lastbilstransporter av mjölkråvaran, mekanisering och datorisering av produktionen
i fabriken. Detta har lett till att antalet mejerier sjunkit till att idag endast omfattas ca 46
anläggningar i hela Sverige. Dessa anläggningar ägs av 15 mejeriföretag men 7 av dem
har den största delen av marknaden i Sverige.
Med denna utveckling av mejeriföretagen har även förtroendet och känslan för
produkterna minskat. För konsumenten spelar det inte längre så stor roll av vem man
köper sin mjölk eller ost eftersom detta blivit en bulkvara. Detta har skapat en möjlighet
för den som på gården vill vidareförädla sina egna produkter på ett hantverksmässigt
sätt. När kunden köper dessa produkter vet han eller hon var råvaran kommer ifrån och
vem som har vidareförädlat den. Detta ger produkten ett högre värde för konsumenten
och i slutänden en bättre inkomst för producenten. Att intresset för lokalproducerade
produkter ökat de senaste åren visar den litteraturstudie jag gjort över dem som
producerar småskaliga produkter i Sverige.
De senaste fyra åren har antalet småskaliga mejerier i landet ökat till det dubbla och är
därmed över 80 till antalet. Dessa är fördelade på så gott som hela landet, dock med två
undantag för Jämtlands- och Västra Götalands län, där ca 30 av de 80 mejerierna är
placerade. Dessa mejerier i Sverige är de som innehar stadskontrollnummer för
försäljning till detaljist och är då registrerade hos livsmedelsverket. Förutom de, 80
småskaliga mejerierna finns det en uppsjö med anläggningar som vidareförädlar
produkter men som endast får sälja i egen gårdsbutik eller på marknader. Efterfrågan av
småskaliga produkter verkar öka hos konsumenten för varje år.
För att få tillstånd att förädla en produkt krävs en godkänd livsmedelslokal som den
lokala kommunens miljöenhet godkänner. Dessa lokaler skall följa de förordningar som
livsmedelsverket tagit fram för att i möjligaste mån garantera en säker produkt till
konsument. För produkter som endast säljs direkt till konsument av förädlaren kan
förädlingslokalen godkännas efter förordningen, SLVFS 1996:6 plus 4, 13, 18, 24, 27 § i
SLVFS 1994:13 omtryckt 1998:41.
Om försäljning skall ske med hjälp av en detaljist skall istället förordningen
SLVFS 1994:13, omtryckt 1998:41, användas och en ansökan om ett
stadskontrollnummer är nödvändigt. Dessa förordningar är endast gällande fram till 1
jan 2006 då nya EG förordningar träder i kraft. Detta kommer troligtvis inte påverka
reglerna i så stor omfattning förutom att tänkandet ”från jord till bord” blir mer aktuellt.
Egenkontrollerna med riskanalysen HACCP blir nu mer påtaglig med hårdare rutiner för
förädlaren. För att inte missförstånd skall ske vid planeringen av livsmedelslokal bör
den lokala miljöinspektören och rådgivare kontaktas på ett så tidigt stadium som
möjligt. På livsmedelsverkets och LRFs hemsida finns mängder av information för dem
som vill starta med vidareförädling av livsmedel.