Nilsson, Andreas, 2005. Olika metoder och tekniska hjälpmedel för att bestämma bevattningstidpunkt. SLU, Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101), Alnarp. Alnarp: SLU, Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
|
PDF
730kB |
Abstract
This examination work on studies and research in articles is mostly from other countries. The purpose of the examination work have been to find out if there are any means you can work with to find out when its time to start irrigation, how they works and if they are credible. In Sweden there is not many means for decide when it's time to irrigate and how much water you should appear. Swedish farmers think they have so much experience that they don't need techniques like this. They decide time for irrigation just with look at the crop and feel in the soil.
The economy in Swedish farming is getting harder and harder. For good paying you must have a really good quality on the crop. It's easier to get a high quality on the crops if you now how much water it is in the soil. If you can measure the soil water you don't risk a water stress on the plants and leaks of nitrogen.
The results off soil moisture sensors accuracy is that the usual sensor is good enough to decide when it's time to start irrigation and the amount of water. The accuracy of the results depends on how well they suits the soil.
Soil contact is very important when you install your sensor. Air hole and stones can not be near the sensor if you should get credible results.
You can even decide irrigation with water budget, this don't need any sensitive installation. This is a simple and reliable method but you must reading it of regular and manual. You never take consideration to how hard the soil holding the water.
Föreliggande examensarbete grundar sig till största delen på utländska studier av redovisad forskning, uppsatser och artiklar inom bevattningsområdet. Examensarbetets syfte har varit att ta reda på vilka hjälpmedel som finns för att bestämma bevattnings tidpunkt, hur de fungerar samt om de är trovärdiga.
I Sverige används inte många tekniska hjälpmedel för att bestämma bevattningstidpunkt och giva. Svenska odlare tror sig ha erfarenhet nog för att bestämma bevattningstidpunkt endast genom att känna i jorden och titta på grödan. Runt om i världen används tekniska hjälpmedel i betydligt större utsträckning. En undersökning gjord på ca 50 000 hektar i Washington State visade att på 77 % av den bevattnade arealen används olika beslutssystem för att bestämma bevattningstidpunkt (Leib, 1999).
Ekonomin i svenskt lantbruk blir allt tuffare och kvalitén på produkten är en prisfaktor som väger allt tyngre. Detta gör det intressant att odla mer specialgrödor av hög kvalité. Det är i dessa odlingar man har störst användning av tekniken för att bestämma bevattningstidpunkt. Odlingarna innefattar ofta grödor som är känsliga för vattenstress och sker dessutom övervägande på jordar med låg vattenhållande förmåga och där stora mängder kväve finns i omlopp. Fel utförd bevattning kan leda till en osäljbar skörd och utlakning av både växtnäring och sprutmedel.
Slutsatsen beträffande jordburna sensorers trovärdighet är att de vanligaste mätarna duger mycket väl för att bestämma bevattningstidpunkt och giva. Exaktheten på resultaten beror till stor del på hur väl den valda mättekniken passar jordarten. För att få bäst information från mätarna är det viktigt att instrumenten placeras på en representativ plats på fältet och i samma djup som grödans aktiva rotzon. Installationsmomentet av sensorer som bygger på jordkontakt är ytterst viktig, luftgropar och sten får ej förekomma närmst sensorn om man ska få trovärdiga resultat.
Bedömning av vattenunderskottet med hjälp av avdunstningsmätare och beräkning av vattenbudget kräver ingen ”känslig” installation. Detta är en enkel och pålitlig metod, men som kräver regelbunden manuell avläsning. Metoden tar inte heller hänsyn till hur hårt vattnet är bundet i marken eller kapillär vattenförsörjning. Detta betyder att vattenbudgetmetoden bör kompletteras med en metod som mäter vatteninnehållet i marken för att kunna styra bevattningen på ett säkrare sätt. Annars är det svårt att veta var man befinner sig i vattenbudgeten, om man inte fått ett stort regn som ”nollställt” budgeten genom att markens fältkapacitet uppnåtts.
Main title: | Olika metoder och tekniska hjälpmedel för att bestämma bevattningstidpunkt |
---|---|
Authors: | Nilsson, Andreas |
Supervisor: | Hallefält, Fredrik |
Examiner: | UNSPECIFIED |
Series: | Examensarbete i lantmästarprogrammet / Sveriges lantbruksuniversitet |
Volume/Sequential designation: | 2005:51 |
Year of Publication: | 2005 |
Level and depth descriptor: | Other |
Student's programme affiliation: | LMP Agricultural and Rural Management Programme (admitted before July 1, 2007) 120 HEC |
Supervising department: | (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
Keywords: | tekniska hjälpmedel, bevattning, jordbruksgrödor |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7379 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7379 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Irrigation |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 03 Oct 2017 06:22 |
Metadata Last Modified: | 03 Oct 2017 06:22 |
Repository Staff Only: item control page