Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

In a cattle production the quality and quantity of grassland has a big impact in the economy of the farm. The quality and quantity is always changing and there is always new results in this subject.
The purpose of this project is to evaluate the economy in the results of researchseries L6-560. I have compared how the farmeconomy in roughageproduction effects growing one year high yield grassland, compared to traditional three year grassland.
My issue: is there any economy in growing one year high yield grassland compared to traditional three year grassland?
The field research series includes two researchseries. One research on Uddetorp and one on Rådde. The research was founded in year 2001 where they compared one year grassfarming with three year grassfarming. To reach a so fair economic result as possible of the two growing systems, I have used AgroVäst feeding application to value the chemical analyse and function in the feedingplan. The figures are averages in the two research results. Each average yield in the two research have to be optimised in to the given conditions, in the application basic functions.
The calculation on growing system, shows that the one year growing system gives a
growingnetto on 8850 SEK during the three year. The three year grassland gives a growingnetto on 14500 SEK witch is 5650 SEK better than the one year during the there year grassland.
The work shows that the one year grassland has a higher growing cost than the three year grassland. The establishment is a big cost, even the higher yield doesn't cover up the higher establish costs. Because of the low hardy has the first harvest of the one year grassland been lower. The research series continues where the one year grassland is harvest every year, maybe the economic results hade been different if I choice those results.

I en produktion med idisslare är vallfodrets kvalité och kvantitet mycket viktigt och har en väldigt stor del i produktionsekonomin. Målen vad beträffar vallfodrets kvalité och kvantitet ändras och av detta kommer nya rön inom vallodlingen.
Syftet med mitt arbetet har varit att utvärdera ekonomin efter försöksserien L6-560 försöksresultat (2001-2004). Jag har jämfört hur odlingsekonomin i
grovfoderproduktionen påverkas genom att odla ettårig högavkastande vall, jämfört med traditionell treårig vallodling.
Min frågeställning var: Är det mer lönsamt att odla ettårig högavkastande vall än traditionell treårig vall?
Försöksserierna L6-560 har bestått av två fältförsök. Ett försök på Uddetorp och ett försök på Rådde. Försöken anlades 2001 och i de jämfördes ettårig vall med treårig vall i en fyraårig valldominerad växtföljd (se bilaga I) (Stenberg, 2004). För att få fram ett så rättvist ekonomiskt resultat som möjligt av de båda odlingsformerna i försöksserien så har jag använt mig av AgroVäst foderoptimeringsprogram. Programmet värderar vallfodrets kemiska analys och ”funktion” i en foderstat (Gruvaeus, 2004). Siffrorna som jag optimerat är medelvärdena av varje leds försöksresultat i de båda försöken. Respektive medelskörd av de båda försöken har optimerats tillsammans med de givna förutsättningar som finns i programmets grundfunktion.
Enligt de kalkyler som jag gjort på odlingssystem så ger det ettåriga odlingssystemet ett odlingsnetto på 8850 kronor under de tre åren. Den treåriga vallen ger ett odlingsnetto på 14500 vilket är 5650 kronor mer än den ettåriga under de tre åren. Jämför man de olika ettåriga fröblandningarna Svalöv Weibulls led A eller Scandinavien Seeds led B blir odlingsnetto på den ettåriga SW-blandningen 5959 kronor högre än i SSd-blandningen i det ettåriga odlingssystemet. Detta fastän avkastningen var högre i SSd-blandningen. Vidare har Scandinavien Seeds treåriga vallblandning (led D) ett odlingsnetto på 14850 vilket är 428 kronor mer är Svalöv Weibulls treåriga vallblandningen (led C).
Arbetet visar att den ettåriga vallen har ett lägre odlingsnetto än den treåriga vallen. Etableringskostnaden är en stor post som är svår att ta igen trots en den ökade avkastning. Vinterhärdigheten har varit sämre i den ettåriga vallen (främst led B 2004), dessutom verkar det som att den ettåriga vallen är mer beroende av klimatet än den treåriga vallen. Detta har lett till att skördarna vallåret 2004 har blivit låga i de ettåriga vallarna. Försöksserien fortsätter i ny upplaga som L6-5601 där den ettåriga vallen skördas varje år. Kanske hade det ekonomiska resultatet blivit annorlunda om jag hade räknat på kommande försöksresultat.