Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The purpose of this thesis was to create a strategic/tactical road access plan. This was done by designing an analytical method which gives the road manager a template to create long-term road access plans. The analytical method will help to identify and appraise roads to be upgraded and give information when it is time for building new roads.

The study method involved developing an analytical method. The method was comprised of five main parts: the harvest plan, analysis of the road network, transport costs, quality and storage costs and finally, identification of investment alternatives. The harvest plan for a certain period of time is a very central part of the analytical method. Without it, it is almost impossible to create more long-term road access plans. A harvest plan with three harvest years was developed. Using the harvest plan as a starting point, analysis of the roads network was then performed. Here, the work for the road manager was simplified by learning of the various owners, road upkeep and in particular, the cost of improving, or alternatively the cost of building a new road. These costs were then compared with the costs for quarries. Quality costs and storage costs show what the closed roads during the spring thaw cost forest companies, and together with profits from transport savings due to the planned road improvement, they illustrate the viability of the investment.

Unfortunately, the alternative road improvements which were suggested were not proved to be profitable. The results are three scenarios, where the first shows investment viability for each year of harvest. In the second and third scenarios, the idea was to se if it became profitable to improve roads to B and A level accessibility. The goal was to create the longest possible consecutive road network for the intended period and even for future harvests. The prerequisite was that quality and storage costs would decrease, otherwise no economical means would be available for the investment.

As afore mentioned, the results were negative, but through further development of this study, the road access plans could become profitable. This could be achieved primarily through increasing the area included in the harvest plan and increasing the time perspective. If it were to be done, it would be easier to find a future "main-road", which hopefully would stretch through all of the harvest areas, thereby better dividing costs. Furthermore, a strategic/tactical road access plan gives the forest companies a clear overview and increased flexibility, which is important in this case. In addition, a "Just-In-Time" way of thinking can easier be used and increased consumer demands for high quality products can be achieved. Therefore, I see potential for creating profitable strategic and tactical road access plans.

A final important point is that if future forestry is desired, which meets all the demand of the market, I find it to be very important to see the road access network as an essential part of forestry infrastructure, instead of a source of troublesome costs. If this opinion could be achieved, then automatically the strategic/tactical road access plans would become profitable.

Syftet med arbetet var att skapa en strategisk/taktisk vägplan. Genom att utforma ett
analysinstrument som ska ligga till grund för den vägansvarige, som då får en fast arbetsgång
att arbeta efter för att skapa mer långsiktiga vägplaner, kan syftet med arbetet uppnås.
Analysinstrumentet kommer att hjälpa till att identifiera och värdera lämpliga
upprustningsobjekt samt information om när det är aktuellt med nyanläggning av skogsbilväg.
Arbetsgången för denna studie blev att utveckla ett analysinstrument. Analysinstrumentet
består av fem huvuddelar: Avverkningsplan, Analys av vägnätet, Transportkostnader,
Kvalitets- och Lagringskostnader och slutligen Identifiering av investeringsalternativ.
Avverkningsplanen för en viss tidsperiod är en mycket central del i analysinstrumentet. Utan
den är det näst intill omöjligt att göra mer långsiktiga vägplaner. En avverkningsplan med tre
avverkningsår utvecklades. För det fortsatta arbetet med avverkningsplanen som grund
användes sedan delen analys av vägnätet. Här kommer den vägansvariges arbete att
underlättas av att veta hur vägarnas ägarstruktur ser ut, vilken standard de olika vägarna har
samt den viktiga aspekten av vad det kostar att upprusta alternativt nyanlägga en väg. Dessa
kostnader jämfördes sedan med husbehovstäktskostnaderna. Kvalitets- och
lagringskostnaderna visar vad de avstängda vägarna under tjällossningsperioden orsakar
skogsbolagen för kostnader och tillsammans med de transportvinster, via den tänkta
upprustningen, som görs får man sedan fram utrymmet för investeringen.
Studien gav tyvärr negativa resultat i den bemärkelsen att de alternativ av vägupprustningar
som föreslagits inte visade sig vara lönsamma. Resultatet består av tre scenarier, där det första
anger investeringsutrymmet för varje avverkningsår. I scenario II och III var sedan tanken att
se om det blev lönsamt att upprusta till B- respektive A-tillgänglighet, med målet att skapa så
långa sammanhängande vägavsnitt som möjligt, dels för den tänkta perioden, dels för
framtida avverkningsplaner. Dock med förutsättningen att kvalitets- och lagringskostnaderna
minskar, annars frigörs ju inga medel till investeringen.
Resultatet visade som sagt negativa siffror, men genom att utveckla denna studie vidare kan
vägplanerna bli lönsamma. Först och främst genom att göra avverkningsplanens yta större och
ge den en längre tidsperiod. Om det görs blir det lättare att hitta en framtida ”huvudväg” som
förhoppningsvis sträcker sig genom samtliga avverkningsområden och på så sätt fördelas
kostnaderna bättre. En strategisk/taktisk vägplan ger dessutom skogsbolagen en mycket bra
överblick och helhetssyn samt att flexibiliteten ökar, vilket anses vara betydelsefullt.
Dessutom kan ett Just-In-Time-tänkande lättare utnyttjas och konsumenternas efterfrågan på
ständigt ökade krav på högkvalitativa varor uppfyllas. Därmed ser jag möjligheterna att skapa
lönsamma strategiska/taktiska vägplaner.
Avslutningsvis vill jag poängtera en för mig avgörande inställning: Om man i framtiden vill
bibehålla ett fungerande skogsbruk som uppfyller marknadens alla krav anser jag att det är
oerhört viktigt att inte se skogsbilvägarna som någon onödig kostnadspost, utan istället som
en i allra högsta grad nödvändig beståndsdel i skogsbrukets infrastruktur. Om denna
inställning kan uppnås kommer de strategiska/taktiska vägplanerna med automatik att bli
lönsamma.