Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

This thesis is exploratory by its nature, there is hardly any literature on Estonian logging companies available in English. Our knowledge on Estonian logging companies was in the beginning small. We chose to use a qualitative method that can make us understand lines of action and reasoning. We base our findings on interviews with companies using relatively modern, semi- or fully mechanized logging systems. The interviews were made by us and with the help the two Estonian forestry students. The interviews were made at the companies office. We did 9 interviews, mostly with the owner or the company manager of the company. The interviewed companies represent a yearly cut of 700.000 m3, a substantial portion of the yearly harvest which is 4 million m3 in Estonia (Swedish forest statistics yearbook 2003). Our results are indicative, showing the situation of Estonian companies with modern mechanized systems. We have also interviewed Stora Enso in Estonia. Stora Enso in Estonia owned logging companies that were logging for them. Now those logging companies have been sold out and are hired as contractors. The thing that makes the interviewed logging companies special is that they have a very broad working area. It would probably be better to call them "forest companies", meaning a company that works with most operations in the forest. They do almost everything from logging and secondary transport to wood processing and wood trading. Many of the companies own their own forest and have forest management as a big part of their business. What we found the most surprising was how modern the machinery is in Estonia. The primary reason for this is that after the Estonian independence from the Soviet Union, international forest companies, bought Estonian logging companies to be able to log for their own industries. The international forest companies modernized the machinery to make the logging more rational. There are also domestic logging companies that have the same modern machinery. The foreign ownerships are on their way to disappear by selling their investments to domestic owners. The main reason why the foreign owners are selling is that they do not want to bind up capital in machinery. The foreign owners also believe that the standard and quality of the logging and the contacts with the forest owners will increase due to competition among the many new domestic logging companies. The primary problems that the interviewed logging companies have mentioned in our interviews are the tax law, forest law and finding employees with good work ethics. According to the companies, the high taxes are promoting a black market, which is impossible for the legal companies to compete with. The biggest problem with the forest law is the restrictions on the size and shape of the logging area. This results in a more expensive logging and a less rational division of the forest. There is also the logging ban, 15 April to 15 June, in state owned forests. There is also a problem with alcoholism among the employees in many of the companies.
Most companies have a positive outlook on the future. However, some of the foreign owned companies are concerned about the future and do not really know what the future will bring. Still, most of the companies have some kind of idea how to develop their company. Most companies are keen on the idea of expanding their operations by adding more forestland, or bigger working area, some want to increase the volume of logged timber.

Syftet och målet med detta arbete är att förse våra uppdragsgivare med
information om läget och utvecklingsbehoven hos de Estländska
avverkningsföretagen. Vi har valt att använda oss av enkät till 9
avverkningsföretag med hög mekaniseringsgrad. Detta eftersom våra
kunskaper om det estländska skogsbruket och dess avverkningsföretag i det
inledande skedet av arbetet var minimala. Syftet från uppdragsgivarna var
också inte att kvantifiera utan att beskriva avverkningsföretagen. Totalt
gjorde vi 9 kvalitativa intervjuer, oftast med ägaren eller någon sorts ledare
av företagen. Intervjuerna har styrts mot de företag som är framstående och
har relativt moderna maskiner och avverkningsmetoder. De intervjuade
avverkningsföretagen avverkar totalt 700.000 m3fub av totalt 4 miljoner
m3fub i Estland.
Efter som vi inte gjort någon kvantitativ undersökning kan vi inte säga att
detta är den korrekta bilden av hela den estländska populationen
avverkningsföretag utan att arbetet beskriver den sortens och de företag vi
besökt.
Det som utmärker våra avverkningsföretag är det breda arbetsfältet, man
borde kanske beskriva en del av dem som skogsföretag istället för
avverkningsföretag. Somliga bedriver allt från avverkningar till
vidaretransporter till industri och i vissa fall även vidareförädling och
virkeshandel. De flesta köper också mycket skogmark och ser det som en
del i sitt skogsföretag.
Det som främst förvånat oss är de moderna maskinerna som finns i Estland
idag. En anledning till detta är att utländska skogsbolag gick in i Estland
efter frigörelsen från Sovjetunionen och köpte upp avverkningsföretag. De
moderniserade dessa så att de på ett rationellt sätt kan förse industrierna i
Estland och de närliggande länderna med skogsråvara. Dock bör påpekas att
det också finns inhemskt ägda avverkningsföretag med liknade standard.
Detta utländska ägandet är dock på väg att försvinna till förmån för de
inhemska ägarna. Anledningen till detta är att de utländska skogsbolagen
inte vill binda kapital i skogsmaskiner och att de anser att standarden och
kvalitén på det utförda arbetet kommer att förbättras genom ökad
konkurrens mellan fler entreprenörer.
De problem som de Estländska avverkningsföretagen såg som de största är
vissa delar i beskattningen, Skogsvårdslagen och att hitta bra arbetskraft.
Den enligt företagen höga beskattningen leder till ökade illegala
avverkningar och virkesaffärer. Det största problemet med Skogsvårdslagen
är restriktionerna på avverkningarna som måste underskrida vissa ytmått
och ett avverkningsförbud i den statliga skogen mellan 15 april till 15 juni
på grund av häckande fåglar. Detta leder främst till fördyrade avverkningar
och en irrationell indelning av skogen med hänsyn till ståndortsindex. Vi
fick inga indikationer på att det var svårt att få tag på råvara, som det finns
att läsa i Baltic Forestry (Kaimre et al. 2001) om Estlands skogsbruk. Det
var inte några problem med maskinerna i de företag vi besökte.
De flesta företagen ser ljust på framtiden. Det var lite oroligt i en del företag
som stod under utländska ägare, eftersom de inte riktigt visste hur det skulle
bli i framtiden. De övriga hade planer på hur de ville utveckla företaget. En
del vill skaffa mer skogsmark, andra vill ha ett större arbetsområde och
utöka volymerna.