Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Bullying in workplaces has been a growing problem the last ten years. Anyone can be a
victim or a bully. Either you are a leader or a worker a bullying situation can be activated.
There is no difference between ages, line of business, education or the size of the firm.
A person is defined as bullied if he or she is repeatedly subjected to negative acts in the
workplace. However, to be a victim of such bullying one must also feel inferiority in
defending oneself in the actual situation.
Bullying often occurs when situations or conditions at the workplace are unsatisfactory.
Employers are always responsible for the working environment at the workplace.
Victims of bullying very often develop psychological stress.
To prevent bullying you have to accept the fact that bullying exists. If the company has a clear
policy against bullying and a plan for action if the problem occurs, it will be easier to handle
the situation. It is important to have good relation between leaders and workers. The
responsible person for the workplaces must have knowledge about leadership and psychology.
If there is a content atmosphere among the workers at the workplace, there is no risk of
bullying.

Under sista halvan av 1990-talet och början av 2000-talet har ett allt större antal arbetsskador anmälts där mobbning eller trakasserier uppgetts vara orsak. Mobbning kan drabba de flesta grupper arbetstagare och ledare. Mobbning kan förekomma oavsett ålder, utbildning, bransch och storlek på företag, om det är privata företag eller offentlig verksamhet.
Kränkande särbehandling, mobbning, är ”återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap”. Förtal, nedvärderingar som leder till att omgivningen tar avstånd, sabotage av arbetsuppgifter, undanhållande av information, fråntagna arbetsuppgifter är vanliga metoder. Mobbnings- och syndabocksfenomen aktiveras ofta när hela arbetsplatsen befinner sig i en otillfredsställande situation. I det läget väljer många grupper att avlasta sin frustration på något eller någon.
Arbetsmiljölagen är tydlig om vem som har ansvaret: ”Arbetsgivaren ska planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling om möjligt förebyggs.” Det innebär att arbetsgivaren alltid har det slutliga ansvaret för att arbetsmiljön är god. Samtidigt måste alla medarbetare ta sin del av ansvaret genom att inte delta i någon form av utfrysning eller trakasserier. Inte heller får man som medmänniska stå passiv bredvid utan att ingripa, istället bör man påtala eventuella missförhållanden för att undvika att någon medarbetare far illa.
Följderna för någon som blivit utsatt för mobbning kan bli mycket svåra. Det kan leda till arbetsoförmåga resten av livet. Stressrelaterade sjukdomar är vanliga hos mobbingoffer.
Det kan ibland leda till något positivt för mobboffret också. Ett nytt yrke, möten med andra människor, utveckling av personligheten osv.
Det förebyggande arbetet för att inte mobbning ska uppstå på en arbetsplats börjar med medvetenhet att begreppet mobbning finns. Utifrån det systematiska arbetsmiljöarbetet är det lämpligt att företaget skaffar sig en policy mot kränkande särbehandling och ha en handlingsplan för hur situationen ska hanteras om den uppstår. En kontinuerlig öppen kontakt mellan ledning och medarbetare skapar ömsesidigt förtroende. Ansvariga inom personalområdet ska ha kunskap inom ledarskap och arbetspsykologi. Kompetensutveckling och att varje medarbetare får möjlighet att syssla med de arbetsuppgifter de tycker är mest stimulerande, ökar trivseln på hela arbetsplatsen. Om en trivsam arbetsmiljö erbjuds på arbetsplatserna, behöver inte någon mobbning uppstå.