Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Blåsten i våra bostads- och grönområden i de skånska slättområdena har länge fyllt mina
tankar och jag tycker att det borde läggas ner mer resurser på att skapa lä. I jordbruksområdena får vinden fritt spelrum över slätten och i staden skapas turbulens och
förstärkta vindar på grund av trånga passager mellan höga hus.

Syftet med arbetet har varit att fördjupa mig i ämnet läplanteringar och utarbeta ett konkret förslag till en jordbruksfastighets park och trädgård.

I litteraturstudien har jag gjort en växtsammanställning i form av en tabell. Syftet med
tabellen är att den ska vara till hjälp vid växtval till en läplantering. Platsen jag har arbetat fram ett förslag till heter Vesum 2 och består av ett jordbruk placerat i slättlandskapet söder om Lund i sydvästra Skåne. På platsen har de flesta träd försvunnit under de två senaste decennierna på grund av almsjukan då trädbeståndet till största del utgjordes av almar. Idag är behovet stort av en omgivande läplantering som kan skydda platsen från vind. Med hjälp av litteraturstudien har jag i resultatet redovisat ett planteringsförslag i form av ritningar och text.

Planering av läplanteringar är en fråga om klimat och kunskap om växter. För att placera en läplantering rätt måste man känna till vindstatistiken för området. Från vilka väderstreck och med vilken styrka blåser det vid respektive tid på året? I planerandet av en läplantering krävs det kunskaper i växtdynamik och hur man med uppbyggnaden av växter kan styra vinden. Tätheten och höjden är det som är viktigast att beakta och förenklat säger man att höjden är avgörande för läområdets utsträckning medan tätheten bestämmer hur läeffekten fördelar sig inom läområdet. Brynet spelar också stor roll då ett ytterbryn ger vinden extra skjuts och turbulens på läsidan medan ett innerbryn motverkar turbulens. För att välja rätt växter krävs det fördjupad ståndortskännedom. Tillgång till ljus, vatten och näring är extra viktiga att känna till på en växtplast som är extra utsatt. Det finns arter som är extra tåliga mot vind och de indelas i vindstarka och stormfasta. En vindstark arts knoppar och blad tål den uttorkning som vinden medför, de blåser inte sönder och kan etablera sig i blåsiga miljöer. Stormfasta arter är de som står emot hög vindhastighet utan att de välter eller knäcks och har i regel ett djupgående och utspritt rotsystem.

Växter är mycket effektiva på att skapa lä samtidigt som de fyller många andra funktioner. En läplantering kan utgöra ett rekreationsområde för människor, vara en barriär för föroreningar mellan vägar och bostäder och gynna biologisk mångfald i slättområdena.

Det borde finnas manualer för var och hur läplanteringar ska placeras i bostadsområden. Det finns kritiska punkter där blåsten accelererar beroende på hur husen är placerade. När man planerar en läplantering vore det också bra att i siffror ha exempel på vilka arter och hur många rader som ger vilken genomsläpplighet. Dagens kunskap om hur vinden silar genom hinder där hålen har olika form, storlek och fördelning är inte tillräcklig.