Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The primary purpose of this study has been to investigate the Swedish timber industry's
perception of compression wood. A secondary aim has been to describe particular areas
within the production process where compression wood is likely to cause problems.
This study has mainly been carried out as a questionnaire. In order to connect the findings to current research, additional information has also been collected by means of a literature review. The questionnaire has been intended for sawmills and wood-manufacturing companies from various production classes and owner categories, as well as from different parts of the country. In total, questionnaires were sent out to 153 sawmills and 120 woodmanufacturing companies. Seventy sawmills participated in the investigation, which represents 46% of those who received the questionnaire. Within the wood-manufacturing industry, 29 companies took part in the investigation, which represents 24% of those who received the questionnaire. The low proportion of responses among wood-manufacturing companies could be attributed to a lack of time, resulting from the fact that this category contains many small companies with few employees.

The study shows that compression wood is a well-known problem, which according to the
timber industry mainly causes production problems and deformation of the sawn wood.
Regarding these deformations, most sawmills consider compression wood to cause bow,
followed by spring and twist. Within the wood-manufacturing industry, however, most
companies consider compression wood to cause twist, followed by bow and spring.
Furthermore, the investigation shows that the wood-manufacturing companies accept
considerably smaller deformations than the sawmills, and that the largest sawmills, those
producing more than 200 000 m3 per year, accept larger deformations than the rest of the
sawmills.

In the investigation, a number of steps in the production process have been identified, where methods can be applied to improve the stability of the wood. Examples of such methods are curve sawing, grading of sawn products before drying, and applying a top-load on the wood while drying. According to the questionnaire, over three-quarters of the participating companies are using curve sawing. Only about half of the companies producing less than 50 000 m3 per year, however, are doing this. Furthermore, approximately fifty percent of the sawmills are grading their sawn products before drying. This number is considerably larger among companies producing more than 200 000 m3 per year. 38% of the sawmills are applying a top-load on the wood while drying. However, among companies producing less than 50 000 m3 per year, this number is considerably lower.
Responses to the questionnaire, as well as literary references, indicate that actions taken in order to reduce the negative impacts of compression wood should be implemented as early as possible in the production process. The sooner this is done, the greater the possibilities are to affect the quality of the finished product.

Huvudsyftet med detta arbete har varit att undersöka den svenska träindustrins uppfattning om
tryckved, samt att redogöra för några produktionsmoment där tryckved kan orsaka problem.
Studien har huvudsakligen genomförts som en enkätundersökning. Dessutom har litteratur
inom ämnet studerats, för att få en koppling till aktuell forskning. Målet med
enkätundersökningen har varit att nå sågverk och vidareförädlande företag inom olika
produktionsklasser och ägarkategorier, samt från olika delar av landet. Totalt skickades
enkäter ut till 153 sågverk och 120 vidareförädlande företag. 70 sågverk besvarade enkäten,
vilket motsvarar 46 % av alla som mottog enkäten. Bland de vidareförädlande företagen
besvarade 29 företag enkäten, vilket motsvarar 24 % av alla som mottog enkäten. En
förklaring till den låga svarsfrekvensen bland vidareförädlande företag kan vara tidsbrist,
beroende på att det inom denna kategori finns många små företag med få anställda.
Undersökningen visar att tryckved är ett välkänt problem, som enligt företagen främst orsakar
produktionsstörningar och deformationer. När det gäller deformationer anser störst andel av
de tillfrågade sågverken att tryckved orsakar flatböj, följt av kantkrok och skevhet. Bland de
vidareförädlande företagen anser störst andel att tryckved orsakar skevhet, följt av flatböj och
kantkrok. Vidare visar undersökningen att de vidareförädlande företagen accepterar betydligt
mindre formfel än sågverken, samt att sågverken som producerar över 200 000 m3
per år
accepterar större formfel än övriga företag.
I studien har ett antal moment i den industriella tillverkningsprocessen identifierats, där det
finns möjlighet att tillgripa metoder för att förbättra virkets formstabilitet. Exempel på sådana
metoder är kroksågning, klassificering av sågade produkter före torkning, samt belastning av
virket under torkning. I enkätundersökningen framkom att över tre fjärdedelar av de
tillfrågade sågverken tillämpar kroksågning. Bland företagen med en årsproduktion som
understiger 50 000 m3
är det dock bara drygt hälften som gör detta. Vidare anger knappt
hälften av företagen att man kvalitetssorterar virket redan i råsorteringen. Bland företag som
producerar mer än 200 000 m3
per år är denna siffra betydligt höge. 38 % av företagen anger
att man belastar virket under torkning. Bland företagen som producerar mindre är 50 000 m3
per år är motsvarande siffra dock betydligt lägre.
Från enkätsvaren, såväl som från litteraturen kan man dra slutsatsen att åtgärder för att minska
tryckvedens negativa påverkan bör sättas in så tidigt som möjligt i tillverkningsprocessen. Ju
tidigare detta sker, desto större blir möjligheterna att påverka slutproduktens kvalitet.